Hällristningar tecken på tidig kontakt mellan norra och södra Europa

Hällristningar med avbildningar av båtar i södra Skandinavien och på Iberiska halvön kan vara spår efter ett omfattande maritimt nätverk under bronsåldern. Det menar arkeologer från Durham University som tillsammans med Boel Bengtsson och Johan Ling från Göteborgs universitet nu presenterar en studie i tidskriften PLOS One där de har jämfört båtristningar från tolv fyndplatser […]

Hällristningar med avbildningar av båtar i södra Skandinavien och på Iberiska halvön kan vara spår efter ett omfattande maritimt nätverk under bronsåldern. Det menar arkeologer från Durham University som tillsammans med Boel Bengtsson och Johan Ling från Göteborgs universitet nu presenterar en studie i tidskriften PLOS One där de har jämfört båtristningar från tolv fyndplatser i Spanien och Portugal med hällristningar i södra Skandinavien, framför allt Sverige och Danmark. Resultaten pekar mot betydligt tätare kontakter mellan Europas kustsamhällen under bronsåldern än vad som tidigare antagits.

Genom högupplösta 3D-skanningar och digitala landskapsanalyser har de identifierat flera gemensamma drag, bland annat liknande åror, detaljer av riggar och former som kan föreställa segel. Enligt forskarna är likheterna så många att de inte kan förklaras av slumpen. I stället framhäver de att idéer, teknik och symboler spreds mellan samhällen genom långväga sjöfart under den sena bronsåldern, omkring 1300–800 f.Kr.

Nästan alla hällristningar som hittats på den iberiska halvön är gjorda direkt intill eller i närheten av vatten. Något som också är något som de har gemensamt med hällristningarna på våra breddgrader.

Teorin som framförs stämmer också överens med en del som presenterades i en avhandling av arkeologen Julián Moyano Di Carlo vid Göteborgs universitet, som vi tidigare har skrivit om. Även där har det skett analyser av hällristningar med hjälp av 3D-teknik, då de berömda hällristningarna vid Tanum i Bohuslän. I sin avhandling pekar Julián Moyano Di Carlo på att större konstverk på hällarna kan ha skapats vid möten där ristare kom samman för att utbyta kunskap med varandra och utveckla en regional stil.

Forskare vid Durham University är däremot inte säkra på att det förekommit direkta utbyten mellan de som gjort ristningarna vid gemensamma sammankomster. Trots likheterna i motiven påpekar forskarna att det inte är något bevis för att själva arbetet med att göra dem gjordes av personer som rest från norra delen av Europa till den södra, eller tvärtom. Det kan i stället handla om indirekta kontakter utmed handelsvägar där det skett utbyte av idéer.