7 000 år gamla fiskfällor avslöjar avancerat liv i stenålderns fjäll

Fiske spelar som bekant en viktig roll för norsk ekonomi idag. Att kunskapen om att fånga fisk har en lång tradition i vårt västra grannland förvånar nog ingen. Ny forskning visar nu att människor där konstruerade både omfattande fällor och en form av fiskodlingar redan för 7 000 år sedan. Fyndet i norska Jotunheimen ger […]

Fiske spelar som bekant en viktig roll för norsk ekonomi idag. Att kunskapen om att fånga fisk har en lång tradition i vårt västra grannland förvånar nog ingen. Ny forskning visar nu att människor där konstruerade både omfattande fällor och en form av fiskodlingar redan för 7 000 år sedan. Fyndet i norska Jotunheimen ger en ny bild av hur stenåldersmänniskor bedrev organiserat fiske högt uppe i fjällen som innebar både långsiktigt planerande och förändringar av naturen. 

De fyra fällorna i form av spetsade träpålar i sjön Tesse, 850 meter över havet, upptäcktes redan 2022 av en vandrare och hibbyarkeolog i samband med att vattennivån sänktes där som en följd av ett närliggande vattenkraftverk. Året efter undersöktes platsen av arkeologer under ledning av Axel Johan Mjærum från Kulturhistoriskt museum, en del av Oslo universitet. 

Han har länge forskat kring när människor började odla fisk i fjällsjöar och har nu presenterat de senaste rönen i en studie i tidskriften Antiquity. 

– Det här berättar en ganska viktig historia om hur stenålderns jägare, fiskare och fångstfolk förhöll sig till naturen. De var inte bara passiva förvaltare av naturens resurser – de gick också in och förändrade den. De gjorde ganska omfattande ingrepp, säger Axel Johan Mjærum till norska forskning.no. 

Fiskfällorna består av 40 till 50 träpålar som slagits ned i sjöbottnen och bildat ledarmar som styrde fisken in i en fångstkammare. Pålarna är välbevarade och bär fortfarande spår av bearbetning med stenåldersyxor. 113 prover från pålarna samlades in för så kallade dendrokronologiska undersökningar, där åldern bestäms genom årsringarna. Utifrån det kan arkeologerna slå fast att de äldsta pålarna är 7 000 år gamla och att anläggningen var i bruk under minst 2 300 år. 

Frågan som kvarstår är däremot hur dåtidens människor transporterade upp fiskarna till fjället. En teori som läggs fram är att de bars i vattentäta säckar av skinn – något som förmodligen tagit lång tid då fisken inte överlever länge i den typen av transport. 

– Troligen fanns det öring längre ner i Gudbrandsdalslågen. Sedan kan man ha burit den upp till nästa vattenfall. Därefter kan det ha gått några årtionden innan fisken etablerade sig där. Sedan har man kunnat bära den vidare, säger Axel Johan Mjærum som menar att transporten kan ha tagit upp till hundra år.