Största vikingabosättningen hittills hittad på Irland

På en äng vid orten Waterford på sydöstra Irland pågår just nu utgrävningar som kan skriva om delar av den irländska vikingahistorien. En grupp arkeologer från Irland och Norge undersöker platsen Woodstown där lämningarna efter vad som tros vara Irlands största kända vikingabosättning finns. Med hjälp av markradar har arkeologerna upptäckt flera strukturer som pekar […]

På en äng vid orten Waterford på sydöstra Irland pågår just nu utgrävningar som kan skriva om delar av den irländska vikingahistorien. En grupp arkeologer från Irland och Norge undersöker platsen Woodstown där lämningarna efter vad som tros vara Irlands största kända vikingabosättning finns. Med hjälp av markradar har arkeologerna upptäckt flera strukturer som pekar på att platsen kan ha varit ett viktigt handelscentrum. Särskilt intressant är ett stort långhus som kan vara det största vikingatida långhuset som hittats på Irland. Om tolkningen stämmer stärker det bilden av Woodstown som en betydande nordisk etablering, snarare än en tillfällig bas för sjökrigare.

– Om det bekräftas kan detta vara den största vikingabosättning som hittills har identifierats på Irland. Det verkar vara lämningarna efter ett mycket stort långhus eller en stor hall, och det var med största sannolikhet nordiska vikingar som anlade denna plats, säger museidirektören och professorn i arkeologi vid Arkeologiska museet vid Universitetet i Stavanger, Kristin Armstrong-Oma.

Vikingarnas kontakt med Irland beskrivs ofta genom de uppmärksammade plundringsräderna mot kloster som inleddes i slutet av 700-talet. Men det bedrevs också handel, vilket i vissa fall ledde till att besökarna från norr slog sig ned på Irland. Bland annat grundades huvudstaden Dublin som en handelsplats av norska vikingar på 840-talet.

Fynden från Woodstown tyder på att det har varit en viktig plats för både handel och industri.

– Vi har bland annat hittat viktlod som användes för att väga silver. Tillsammans med fynd av deglar, råmetall och slagg visar detta att både handel och metallhantverk har bedrivits här, säger universitetslektorn och arkeologen Håkon Reiersen vid Arkeologiska museet vid Universitetet i Stavanger.

Att platsen vid Woodstown som nu undersöks aldrig blev en stad som levt vidare in i våra dagar är för arkeologerna en fördel. I stället har resterna där bevarats och kan nu ge oss en inblick i hur ett samhälle såg ut på Irland i slutet av 1000-talet som förmodligen grundades av kvinnor och män som rest dit från Rogaland i sydvästra Norge.

– Vi har hittat en typ av föremål som vi mycket ofta hittar i Rogaland – ett fragment av ett metallbeslag som ursprungligen satt på ett kors, ett relikskrin eller ett manuskript från en kyrka eller ett kloster. Sådana föremål tyder på plundring eller utpressning. Detta knyter Woodstown direkt till Rogaland och antyder att Woodstown fungerade som en länk mellan Norge och Irland under den här tiden, säger Kristin Armstrong-Oma.