Keramikskärvor ger inblick i antik egyptisk vardag

Carl Undéhn

Carl Undéhn

20 mar 2026

Om kungar och kejsare kan vi ofta hitta information i skriftliga källor från långt tillbaka i tiden. Hur vardagen tedde sig för vanliga människor är det däremot ofta svårare att få veta något om. Men just det är nu vad en grupp av tyska och egyptiska arkeologer och forskare kan presentera efter att ha grävt […]

Om kungar och kejsare kan vi ofta hitta information i skriftliga källor från långt tillbaka i tiden. Hur vardagen tedde sig för vanliga människor är det däremot ofta svårare att få veta något om. Men just det är nu vad en grupp av tyska och egyptiska arkeologer och forskare kan presentera efter att ha grävt fram och gått igenom över 40 000 keramikskärvor med handskrivna texter vid den forntida staden Athribis i södra Egypten.

Vid utgrävningen påträffäades även resterna av ett tempel med ett stort antal skärvor med astrologiska anteckningar. Forskarna utgår ifrån att det har varit arbetsplatsen för tempelastronomen. Foto: Christian Leitz.

Keramikskärvorna, eller ostraka, användes under antiken ofta för just vardagliga notiser. De tusentals skärvorna vid Athribis kommer därför från en lång tidsperiod där de äldsta fynden är från 200‑talet och de yngsta från 1000‑talet.

– Ostrakan visar oss en förvånansvärd bredd av vardagliga situationer. Vi hittar skattelistor och leveranser, men också korta meddelanden om dagliga rutiner, övningar från elever, religiösa texter och prästerliga intyg om kvaliteten på offerdjur. Den här blandningen är det som gör fyndet så värdefullt, säger professor Christian Leitz från avdelningen för egyptologi vid universitetet i Tyskland, Tübingen.

Tillsammans med Mohamed Abdelbadia från det egyptiska ministeriet för turism och antikviteter (MoTA) har han lett arbetet med att ta fram skärvorna. Ett arbete som har pågått från 2005 fram till i år. Den enorma mängden med över 40 000 skärvor är unik och under arbetets gång hittades tidvis mellan 50 och 100 skärvor om dagen.

– Vi räknar med att vi kommer att hitta ännu fler ostraka. Det höga och ökande antalet objekt är glädjande, men innebär också utmaningar, säger Christian Leitz.

Athribis ligger en mil väster om Nilen och var under antiken ett kultcentrum med tempelområde och bosättningar. Utöver ostraka har forskarna även funnit rester av byggnader i form av bostäder och magasin.

Det mesta av det som skrivits på skärvorna har nedtecknats med så kallad demotisk skrift, alltså en vidareutveckling av de egyptiska hieroglyferna. En del saker har skrivits ned på grekiska och det har även hittats anteckningar på koptiska, arabiska samt en del skärvor med endast geometriska figurer.

Fynden digitaliseras tredimensionellt, vilket är en arbetsintensiv process som kräver både speciell utrustning och utbildad personal. Förhoppningen är att kunna utveckla AI‑system för att skynda på processen och få veta mer om alla anteckningar som skrivits ned.