Arkeologisk studie visar: mer kött till männen genom historien

Tillgången på kött, och därmed protein, har under en lång tid av mänsklighetens historia varit förunnat de mer välbärgade och mäktiga i samhället. Grupper som oftast under historien har utgjorts av män, som därför också i högre grad än kvinnor har haft möjligheten att äta kött. Det slår ett fransk-kanadensiskt forskningsteam fast i en ny […]

Tillgången på kött, och därmed protein, har under en lång tid av mänsklighetens historia varit förunnat de mer välbärgade och mäktiga i samhället. Grupper som oftast under historien har utgjorts av män, som därför också i högre grad än kvinnor har haft möjligheten att äta kött. Det slår ett fransk-kanadensiskt forskningsteam fast i en ny studie där de har genomfört kemiska analyser av drygt 12 000 mänskliga skelett från de senaste 10 000 åren och närmare 400 platser runt om i Europa.

I studien har forskarna undersökt mängderna av kol- och kväveisotoper i skelettbenen. Höga halter av kväveisotopen 15N är ett tecken på att personen ätit stora mängder animaliskt protein, alltså kött men även fisk. Dominerar i stället kolisotoper tyder det på en vegetabilisk kost med vete, havre och hirs.

För att inte låta regionala skillnader kring till exempel hur mycket gödsel som använts – som ju innehåller just kväve – påverka resultaten, jämförde forskarna endast extremvärdena, alltså de översta och nedersta tio procenten. Ett grepp som forskarna säger att de hämtat från studier i nationalekonomi där man i stället för att titta på genomsnittet jämför det som ligger i toppen med det som ligger i botten. Genomgående visade resultaten från de manliga skeletten på en högre dos animaliskt protein i kosten.

Då både män och kvinnor har ett behov av protein ser forskarna ingen biologisk förklaring. Skillnaderna i kostvanor tolkas i stället som orsakade av kultur och rådande hierarki. Kött var en mer exklusiv kost som därmed gick till de med makt och status i samhället. ”Vad människor åt speglar inte bara tillgången på mat – utan också tillgången till makt, resurser och i förlängningen hälsa”, skriver forskarna i inledningen till studien som har publicerats i PNAS Nexus.

Men de höjer också ett varningens finger för att misstolka deras studie. Bland annat förekom fler skelett från män i undersökningen, vilket bidrar till en snedvridning av materialet. Orsaken till det är att det i högre grad finns bevarade skelett från män, då de oftare har lagts i gravar med gåvor som lockat arkeologers intresse och därmed grävts ut.

Forskarna framhåller att 10 000 år är en lång tid med stora förändringar. Ändå visar deras studie på en kontinuerlig skillnad mellan könen när det gäller mängden animaliskt protein på tallriken. Under den neolitiska perioden visar deras studie att kostvanorna runt om i Europa var relativt jämnt fördelade sett till samhället i stort. I takt med att jordbruket utvecklas under bronsåldern ökar skillnaderna, för att under antiken vara som störst. Och under de olika tidsepokerna visar undersökningen på ett högre intag av animaliskt protein hos männen