Greklands antika lämningar är inte immuna mot elden

FÅ LÄR HA missat bilderna från sommarens stora bränder i Grekland. Tyvärr är bränder inte ovanliga i Grekland under sommaren. Tvärtom; det är något alla räknar med. Men de verkar bli allt vanligare, större och svårare att släcka. Våldsamma bränder är inte heller något nytt fenomen. Redan Homeros (Iliaden 11.155–157) använde skogsbränder som en metafor när han framställde en ostoppbar armé: ”Förhärjande eld bryter ut i en skog där ej yxor huggit och blixtsnabbt den sprids av en häftig storm så att träden slungas med uppryckte rötter omkull under lågornas framfart”. Ofta har arkeologer antagit att bränder som förstört bosättningar var konsekvensen av krig eller jordbävningar. Men med blicken fortfarande fixerad på horisonten där lågorna sprids längs Athens bergskammar, trots att den bekämpas av tusentals brandmän, flygplan och helikoptrar, är det svårt att inte fråga sig vilken chans forntidens invånare hade mot flammorna.

Under ett antal dagar den här sommaren var självaste Olympia allvarligt hotat.

LANDETS ANTIKA LÄMNINGAR är inte heller immuna mot elden. Under sommarens bränder jämnades området för en av de tidigaste svenska utgrävningarna i Grekland med marken: Afidna. Här grävde Sam Wide och Lennart Kjellberg ut en förhistorisk hög med tretton gravar redan 1894. I detta fall gjorde lågornas framfart liten skillnad, lämningarna är sedan länge förstörda. Långt allvarligare var att elden länge hotade en av Attikas viktigaste arkeologiska siter: läkedomsgudens Amfiaraos helgedom i Oropos. Här kan besökare idag beskåda ett tempel, flera portiker, en teater och åtminstone ett badhus, allt beläget i en ovanligt pittoresk omgivning. Utöver detta vittnar inskrifter där om det intresse kända romare såsom Sulla, Brutus och Agrippa hade för platsen. Vi vet också att Cicero själv ska ha besökt helgedomen år 73 f.Kr. på uppdrag av den romerska senaten med syfte att fastställa om Amfiaraos var en gud eller bara en hjälte.

GREKERNA HAR OCKSÅ prioriterat att rädda sina fornlämningar i kampen mot lågorna. Under ett antal dagar den här sommaren var självaste Olympia allvarligt hotat. Som tur är har brandförsvaret med tiden blivit oerhört skickligt på att effektivt rädda precis det som behövs och Zeus viktigaste helgedom klarade sig den här gången. För att vara extra säker har andra platser, såsom Apollons helgedom i Delfi, ett gigantiskt sprinklersystem för att försäkra sig om att vi inte ska behöva vända oss till guden för att få hjälp, såsom man gjorde under antiken.

Det är dock inte givet att viktiga platser klarar sig oskadda. Under förra årets bränder i landskapet Argolis, där storkonungen Agamemnon ska ha härskat från Mykene under den sena bronsåldern, kom flammorna att svärta citadellets murar. Som helhet klarade sig platsen, men det är inte första gången den brinner. Eld orsakade dess förstörelse redan runt 1200 f.Kr. när det mykenska samhället gick under, även om vi inte vet med säkerhet om branden var en ren olycka, konsekvensen av en större skogsbrand, orsakad av en jordbävning eller medvetet tänd av en fiende. Oavsett förlorade platsen sin betydelse och det därefter vildvuxna området kom säkerligen att brinna ytterligare otaliga gånger genom årtusendena. Idag är det en välskött plats, men med tanke på klimatförändringarna är det inte en fråga om ifall någon viktig arkeologisk plats såsom Agamemnons fäste kommer att hamna i lågornas våld, utan hur stora skadorna kommer att bli.