Ristade tecken tolkas som 40.000 år gammalt skriftspråk

Foto: Universität Tübingen / Hildegard Jensen Äran för att ha uppfunnit skriftspråket brukar tilldelas sumererna i Mesopotamien, som för omkring 5 000 år sedan började föra bok över saker med hjälp av kilskrift. Men redan betydligt tidigare än så kan människan ha börjat använda tecken och symboler för att skriva ned saker. Det menar tyska […]

Foto: Universität Tübingen / Hildegard Jensen

Äran för att ha uppfunnit skriftspråket brukar tilldelas sumererna i Mesopotamien, som för omkring 5 000 år sedan började föra bok över saker med hjälp av kilskrift. Men redan betydligt tidigare än så kan människan ha börjat använda tecken och symboler för att skriva ned saker.

Det menar tyska forskare från universitetet i Saarland, som har undersökt markeringar och inskrifter på föremål från äldre stenåldern. Resultatet presenteras i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences och slutsatsen är att de punkter och linjer som ristats in på bland annat mammutben är mer än utsmyckningar. Vad tecknen betyder kunde forskarna inte klura ut. Men tydliga mönster i sekvenserna samt olika tecken som återkommer på vissa föremål tolkas som att de följer ett system.

Föremålen som undersöktes har daterats till att vara mellan 34 000 och 43 000 år gamla. Alltså betydligt äldre än de lertavlor som sumererna använde för kilskrift och ett tecken på att konsten att skriva, eller i alla fall notera saker, användes av homo sapiens redan när de började befolka den europeiska kontinenten.

– Vi skulle hävda att dessa teckensekvenser går bortom dekoration som enbart var estetiskt tilltalande för enskilda individer. Våra statistiska resultat visar nämligen att dessa tecken användes selektivt och enligt etablerade konventioner, säger språkforskaren Christian Bentz från universitetet i Saarland, som varit huvudförfattare till studien.

Över 200 föremål från olika regioner, men framförallt från grottor i sydvästra Tyskland, ingick i studien. 3 000 tecken och symboler som ristats in digitaliserades för att kunna analyseras med hjälp av datoranalys och jämfördes med föregångare till sumerernas kilskrift.

– Vi kunde visa att på grund av de höga upprepningsfrekvenserna hos de paleolitiska tecknen och den lätta förutsägbarheten hos nästa tecken är den så kallade entropin – ett mått på informationsdensiteten – jämförbar med den mycket senare proto‑kilskriften, skriver forskarna i studien.