En sveaprins i Sparlösa
Jonathan Lindström
16 apr 2022
BOK. Arkeologiprofessorn Christer Westerdahl har i bokform tagit sig an Sveriges allsidigaste runsten, Sparlösastenen i Västergötland.
– De flesta runstenar har bara bilder och text på en sida, troligen för att de har stått uppställda vid en väg eller framför en gård, säger han. Men Sparlösastenen har fyra jämnstora sidor med budskap, vilket talar för att den kan ha stått synlig från alla håll på en gravhög eller mitt på en tingsplats.
– Som marinarkeolog har jag noterat att det segelskepp som finns avbildat på stenen har århål likt det norska Osebergsskeppet vilket stödjer en datering av stenen till 800-talets början. Och därmed är det möjligt att fundera på vilka de personer är som omnämns på stenen.
– Här kan det bli lite obekvämt för västgötska lokalpatrioter, eftersom det så tydligt är medlemmar av svearnas kungafamilj med bas i Uppsala som figurerar. Som jag föreslår restes stenen över Öjuls, Eriks son, av brodern Alrik lubu. Sveakungen Erik är känd från andra källor och bör ha regerat just årtiondena kring år 800. Alriks tillnamn brukar tolkas som Lumber, den förste lagmannen i västgötarnas lagmanslängd.
Här kan det bli lite obekvämt för västgötska lokalpatrioter, eftersom det så tydligt är medlemmar av svearnas kungafamilj med bas i Uppsala som figurerar.
CHRISTER WESTERDAHL DISKUTERAR också om Öjuls kan ha deltagit i ett större slag i Danmark som omnämns för år 813 i en frankisk krönika. Samma år hade danska tronpretendenter och stormän sökt skydd i Sverige, och Öjuls kan sedan ha följt dem söderut när de begav sig till striden, menar han.
Han konstaterar dessutom att en av bildsidorna är påfallande lik gotländska bildstenar, alltså ytterligare ett östsvenskt inslag, som styrker ett antagande om att Alrik lubu hade sin bakgrund i Sveariket.
– Och den vänsterhänte ryttaren skulle då vara ingen mindre än Öjuls på väg till dödsriket, säger Christer, som trots sin sveaorienterade tolkning är bosatt i Götene, Västergötlands hjärttrakt.