Gotländska gravar avslöjar släktband på stenåldern

Foto: Johan Norderäng/Uppsala universitet I Ajvide på Gotland har arkeologer från Uppsala universitet med DNA-analys undersökt släktbanden bland kvarlevorna i de välbevarade gravarna från stenåldern som finns där. Resultaten ger ny kunskap om hur de jägare och samlare som levde där för drygt 5 000 år sedan såg på familjeförhållanden och släktskap. − Överraskande nog […]

Foto: Johan Norderäng/Uppsala universitet

I Ajvide på Gotland har arkeologer från Uppsala universitet med DNA-analys undersökt släktbanden bland kvarlevorna i de välbevarade gravarna från stenåldern som finns där. Resultaten ger ny kunskap om hur de jägare och samlare som levde där för drygt 5 000 år sedan såg på familjeförhållanden och släktskap.

− Överraskande nog visade analysen att många av dem som begravdes tillsammans var släkt i andra eller tredje led, snarare än i första led – det vill säga förälder och barn eller syskon, som ofta antas, säger Helena Malmström som är arkeogenetiker vid Uppsala universitet och ansvarig för studiens utformning.

Totalt finns det 85 gravar vid Ajvide och i åtta av dem ligger mer än en person. I pilotstudien av släktskapet mellan de avlidna personerna gjorde forskarna DNA-analyser i fyra av gravarna med flera personer som alltså visade sig inte alltid tillhöra en och samma kärnfamilj.

Till exempel fanns i en av gravarna tre personer, två barn som var syskon med varandra och en ung kvinna som inte är barnens mamma. Enligt DNA-analysen är kvinnan faster till barnen eller en halvsyster på fädernet. I en av gravarna visade analysen att personerna där var kusiner och i en annan låg en flicka och en ung kvinna som troligen var flickans gammelmoster/gammelfaster eller kusin.

– Det tyder på att dessa människor hade en god kännedom om sina släktlinjer och att relationer bortom den närmaste familjen spelade en viktig roll, säger Helena Malmström.

Analysen genomfördes med DNA från tänder och ben hos de avlidna. För att fastslå släktskapet mellan individerna undersökte forskarna hur stor del av gemensamma gener de hade. Vid släktskap i första ledet, alltså barnen till två föräldrar, är ungefär hälften av generna gemensamma. Andelen avtar sedan ju mer avlägset släkt personerna är med varandra.

Kartläggningen ger en inblick i hur de sociala nätverken såg ut i Norden under stenåldern. Efter den nu avslutade pilotstudien ska forskarna med tvärvetenskapliga metoder undersöka ytterligare 70 individer i gravarna vid Ajvide.