DNA‑analys visar: Otto I vilar i Magdeburgs domkyrka

Foto: Landesamt für Denkmalpflege und Archäologie Sachsen-Anhalt, Andrea Hörentrup. Förra sommaren öppnade konservatorer locket till den stensarkofag i Magdeburgs domkyrka där den tysk-romerska kejsaren Otto I påstås ligga begravd. Om så verkligen var fallet har inte kunnat bekräftas – förrän nu. Att öppna sarkofagen för att undersöka kvarlevorna ansågs länge för riskabelt. Men efter att […]

Foto: Landesamt für Denkmalpflege und Archäologie Sachsen-Anhalt, Andrea Hörentrup.

Förra sommaren öppnade konservatorer locket till den stensarkofag i Magdeburgs domkyrka där den tysk-romerska kejsaren Otto I påstås ligga begravd. Om så verkligen var fallet har inte kunnat bekräftas – förrän nu.

Att öppna sarkofagen för att undersöka kvarlevorna ansågs länge för riskabelt. Men efter att det upptäckts skador på utsidan av sarkofagen från 1200-talet inleddes i början av 2025 en restaurering. I samband med det gjordes även bedömningen att det 300 kilo tunga locket måste öppnas för att komma åt den enklare träkistan på insidan. Och med det öppnades en unik chans att försöka finna ett svar på frågan om det verkligen är kejsaren Otto I, kallad Otto den Store, som vilar där.

Ett tvärvetenskapligt expertteam har undersökt skelettet i kistan och visar att det rör sig om en 1,80 meter lång man som avlidit vid en ålder på mellan 55 och 65 år. Det stämmer överens med Otto I, som avled år 973 vid 60 års ålder. 962 hade han krönts av påven till tysk-romersk kejsare och satte med det ett stort avtryck på Europa under kommande århundraden.

Vid undersökningen av kistan fann forskarna även rester av textilier som kunde dateras till slutet av 900-talet, och utifrån benresterna går det att dra slutsatsen att det handlade om en muskulös man som spenderade mycket tid ridande på häst. Utöver det hittades även spår av skador, vilket var väntat med tanke på de fälttåg som Otto den Store deltog i.

Men det som varit avgörande för att forskarna är nästintill helt säkra på att det faktiskt handlar om Otto den Store kommer från den DNA-analys som genomförts. Data från den jämfördes med en DNA-analys av kvarlevorna i domkyrkan i Bamberg från kejsaren Henrik II, som avled 1024 och var släkt i andra led med Otto den Store.

– De arkeogenetiska undersökningarna visade tydligt att benen från Bambergs relikskatt och de kvarlevor som hittats i Otto den Stores sarkofag härstammar från nära släktingar i tredje led på fädernet, säger Harald Ringbauer från Max Planck‑institutet i Magdeburg som genomfört analysen.