Liten ring ger nya ledtrådar om antikens fyrtorn i Alexandria

Foto: Franck Goddio/Hilti Foundation/Christoph Gerigk Ibland kan även upptäckter av små saker bidra med stor kunskap. Under utgrävningar på den sjunkna ön Antirhodos utanför Alexandria har arkeologer upptäckt en liten bronssigillring som kan bidra till att kasta nytt ljus över ett av antikens sju underverk: fyrtornet i Alexandria. Ringen visar fyrtornet i relief och är […]

Foto: Franck Goddio/Hilti Foundation/Christoph Gerigk

Ibland kan även upptäckter av små saker bidra med stor kunskap. Under utgrävningar på den sjunkna ön Antirhodos utanför Alexandria har arkeologer upptäckt en liten bronssigillring som kan bidra till att kasta nytt ljus över ett av antikens sju underverk: fyrtornet i Alexandria.

Ringen visar fyrtornet i relief och är det första kända sigillet med just detta motiv. Avbildningen påminner om bilder av byggnaden som finns på mynt från 100-talet e.Kr. Sådana avbildningar har länge varit viktiga för arkeologer som försöker förstå hur det berömda tornet såg ut.

Fyndet gjordes bland granitblock och stenfundament från ett palats på Antirhodos, en ö som en gång ingick i det kungliga kvarteret i Alexandrias hamn, Portus Magnus. Undersökningen där genomförs av Europeiska institutet för undervattensarkeologi, IEASM, under ledning av den franske arkeologen Franck Goddio.

Utgrävningarna har frilagt arkitektoniska lämningar över flera tusen kvadratmeter på den tidigare kungliga ön. Det är alltså inte bara en enskild byggnad eller ett isolerat föremål som undersöks, utan resterna av en hel del av det antika Alexandria.

Fyrtornet i Alexandria, även kallat Pharos efter ön där det stod, byggdes mellan 297 och 284 f.Kr. på initiativ av Ptolemaios I och färdigställdes under hans son Ptolemaios II. Syftet var – inte helt oväntat – att hjälpa sjöfarare att hitta inloppet till Alexandrias hamn. Fyrtornet stod kvar i 1 600 år, innan kraftiga jordbävningar på 1300-talet förstörde det. Idag finns fästningen Qaitbay från 1400-talet på platsen där fyrtornet stod.

Hur tornet exakt såg ut är däremot inte helt klarlagt. Den grekiske geografen Strabon besökte Egypten mellan 29 och 25 f.Kr. och beskrev tornet som en imponerande byggnad av vit sten med flera våningar. Enligt en rekonstruktion från 1909 av den tyske arkeologen Hermann Thiersch var fyrtornet mellan 120 och 140 meter högt. Det ska ha bestått av en kvadratisk bas, en åttkantig del och en rund överbyggnad.

Sigillringen som nu har hittats ger ytterligare ett bidrag till pusslet som läggs med tidigare uppgifter om hur fyrtornet i Alexandria faktiskt såg ut. Men inte bara motivet på ringen är intressant, enligt Franck Goddio innebär platsen för fyndet också nya insikter om den nu sjunkna ön Antirhodos betydelse för Alexandria. Ön var en del av stadens kungliga kvarter där det fanns ett palats som var en del av stadens politiska maktcentrum. Teorin är att palatset under en period också rymde administrativa kontor, inklusive verksamhet med anknytning till förvaltningen av fyrtornet. Den lilla ringen kan därmed berätta något om hur ett av antikens mest berömda byggnadsverk organiserades och administrerades.