/https%3A%2F%2Felbilen.se%2Fwp-content%2Fuploads%2Fsites%2F3%2F2026%2F11%2FTunna_Osmundvraket.jpg)
Tunna från vrak visar hur handelsfusk bekämpades på 1500-talet
/https%3A%2F%2Felbilen.se%2Fwp-content%2Fuploads%2Fsites%2F3%2F2025%2F11%2FCarl_webb.jpg)
Carl Undéhn
16 nov 2026
En ovanligt konstruerad trätunna från ett skeppsvrak i Stockholms skärgård ger nya ledtrådar till hur Sverige försökte komma åt fusk inom järnhandeln för 500 år sedan. Tunnan, som en gång var fylld med järn för export, kan vara ett konkret spår efter ett tidigt system för att kontrollera att köpmännen verkligen levererade vad de lovade. […]
En ovanligt konstruerad trätunna från ett skeppsvrak i Stockholms skärgård ger nya ledtrådar till hur Sverige försökte komma åt fusk inom järnhandeln för 500 år sedan. Tunnan, som en gång var fylld med järn för export, kan vara ett konkret spår efter ett tidigt system för att kontrollera att köpmännen verkligen levererade vad de lovade. I ett samarbete mellan Jernkontoret, den svenska järn- och stålindustrins branschorganisation, och Vrak – Museum of Wrecks presenteras forskningen kring fynden nu i en ny bok med titeln “Shipwrecks and The Baltic Metal Trade – Metal Production and Trading Nodes 13th–17th Century”.
År 2017 upptäckte marinarkeologer från Vrak – Museum of Wrecks ett ovanligt välbevarat skeppsvrak strax norr om Dalarö i Stockholms skärgård. Fartyget hade sjunkit någon gång under 1560-talet och låg på omkring 28 meters djup. Ombord fanns en last av tunnor fyllda med osmundjärn, mindre stycken av järn som var en av Sveriges viktigaste exportvaror under medeltiden och 1500-talet.
Vraket fick namnet Osmundvraket efter sin last. Fyndet är unikt eftersom det tidigare inte hade påträffats någon motsvarande last med osmundjärn i Sverige. Genom att undersöka både fartyget och dess last har forskarna fått en ovanlig möjlighet att studera hur den svenska järnexporten faktiskt gick till.

– Det här är ett synnerligen spännande fynd som vi kommer att lära oss mycket av nu och i framtiden. Jag känner mig mycket lyckligt lottad att få vara med och undersöka hur exporten av osmundtunnor och stångjärn såg ut på 1500-talet, säger Catarina Karlsson som är forskningschef på Jernkontoret.
Nu har en närmare undersökning av en av tunnorna gett ytterligare information om handeln. Det handlar om en konstruktion som forskarna inte tidigare har stött på. På insidan av tunnans laggstavar, alltså de trästycken som bygger upp sidan av tunnan, finns särskilda urhuggningar som gör att de kan vikas ihop.
– Jag tror att de här tunnorna har byggts i princip när de lastades. Jag tänker mig att tunnan först fylldes med järn, därefter vek man ihop den, satte på lock och förseglade. Tunnan behövde ju inte vara fin, och inte behövde den hålla tätt heller. Det här blir ett sätt att standardisera lasten och försvåra fusk, säger Jim Hansson som är marinarkeolog på museet Vrak.
Genom detta kan det ha varit enklare att förhindra att det fuskades med innehållet i tunnorna. År 1450 infördes en lag som krävde att innehållet i tunnor med osmundjärn skulle visas upp. Handeln med järnet skedde bland annat på Järntorget i Stockholm, där varorna vägdes och kontrollerades innan de såldes vidare eller exporterades. Det finns också bevarade brev där köpare klagar över tunnor som varit dåligt packade eller innehållit fel sorts järn. Den ovanliga tunnan kan därför vara ett arkeologiskt spår efter hur man försökte göra handeln mer tillförlitlig.
– I arkeologin kan vi alltså spåra problem med brottslighet. Tunnan kompletterar de historiska källorna och ger en konkret bild av hur handeln och dess kontrollsystem fungerade i praktiken, säger Jim Hansson.
/https%3A%2F%2Felbilen.se%2Fwp-content%2Fuploads%2Fsites%2F3%2F2026%2F11%2FSula_Sko_Havmanden.jpg)
/https%3A%2F%2Felbilen.se%2Fwp-content%2Fuploads%2Fsites%2F3%2F2026%2F11%2FKiviksgraven.jpg)
/https%3A%2F%2Felbilen.se%2Fwp-content%2Fuploads%2Fsites%2F3%2F2026%2F11%2FHa_r_cannabis_Sibirien01.jpg)
/https%3A%2F%2Felbilen.se%2Fwp-content%2Fuploads%2Fsites%2F3%2F2026%2F11%2FChauvetgrottan01.jpg)
/https%3A%2F%2Felbilen.se%2Fwp-content%2Fuploads%2Fsites%2F3%2F2026%2F10%2FGrav_fra_stenalderen_hvor_en_mulig_kriger_har_ligget_begravet_2-toppbild.jpg)
/https%3A%2F%2Felbilen.se%2Fwp-content%2Fuploads%2Fsites%2F3%2F2026%2F10%2FSarkofag-Westminster.jpg)