Ny upptäckt förändrar bilden av Amazonas historia

Att undersöka vad som döljer sig under Amazonas gröna tak av växtlighet har länge varit, och är än i dag, en tuff utmaning. Förutsättningarna för traditionella arkeologiska undersökningar är inte de bästa, men med ny teknik har det under de senaste åren dykt upp nya möjligheter som också ger nya insikter om hur människor har […]

Att undersöka vad som döljer sig under Amazonas gröna tak av växtlighet har länge varit, och är än i dag, en tuff utmaning. Förutsättningarna för traditionella arkeologiska undersökningar är inte de bästa, men med ny teknik har det under de senaste åren dykt upp nya möjligheter som också ger nya insikter om hur människor har levt i området.

Med hjälp av så kallad Lidar-teknik, eller laserscanning, är det möjligt att från luften undersöka stora markområden i Amazonas. Tekniken gör att även strukturer som är dolda under vegetationen blir synliga. I tidskriften Nature presenterar nu arkeologer från Helsingfors universitet, under ledning av professor emeritus Martti Pärssinen, resultatet av flera flygningar över den brasilianska delstaten Acre. Flygningarna, som vardera var omkring 450 kilometer långa, har avslöjat tidigare okända strukturer skapade av människor i området.

Totalt handlar det om över 400 strukturer i form av jordhögar, diken och vallar i tydliga geometriska mönster. De flesta har en yta på mellan 0,35 och 14 hektar. Men forskarna hittade även en struktur på nästan 50 hektar. Fynden dateras till en period mellan år 600 före vår tideräkning och år 850 e.Kr.

Det mest spektakulära är att forskarna beräknar att mellan 1,25 och tre miljoner människor kan ha levt i området under Aquiry-kulturens storhetstid. Namnet kommer från det ursprungliga namnet på den närliggande floden Rio Acre, som rinner ut i Amazonfloden. Det innebär en betydligt högre befolkningstäthet än vad som tidigare har ansetts ha funnits i regionen. Som jämförelse bor det i dag drygt 800 000 människor i delstaten Acre, som omfattar en del av det undersökta området.

– Våra resultat förändrar helt vår bild av Amazonasregionens förflutna, säger Martti Pärssinen, som varit huvudansvarig för studien.

I sammanfattningen av studien skriver forskarna också att upptäckten utmanar tidigare, mer försiktiga uppskattningar av befolkningen i den större Amazonasregionen, som har legat på mellan en och tio miljoner invånare. Den totala befolkningen i Amazonas kan i själva verket ha uppgått till tiotals miljoner människor.

– Detta får direkta konsekvenser för vår förståelse av regionens biokulturella historia. Civilisationen påverkade också koldioxidproduktionen och kolbalansen i det forntida Amazonas, något som bör tas bättre hänsyn till i framtida klimatmodeller, säger Martti Pärssinen.

Ännu finns det bara begränsad kunskap om Aquiry-civilisationen. En orsak är att regionen saknar sten och därför finns inga stenruiner kvar som hos andra civilisationer i Sydamerika. Resultaten som de finska arkeologerna nu presenterar, med de geometriska jordformationerna – så kallade amazonska geoglyfer – visar ändå på civilisationens omfattning och att det i regionen funnits betydligt större samhällen än vad som tidigare har antagits.