Spridda skurar och en storgård i Skarplöt

PUBLIKATION. Företaget Arkeologikonsult har gett ut en ny populärvetenskaplig publikation om sina undersökningar 2018 i Skarplöt vid Västerhaninge centrum, strax söder om Stockholm. Innan platsen skulle bebyggas med bostäder kunde arkeologerna gräva fram lämningar ända från slutet av stenåldern och fram till nutid.

De äldsta spåren var krukskärvor från stridsyxekulturen (2800–2400 f.Kr.) och de yngsta en grund efter torpet Asptorp som övergavs någon gång efter år 1920. Det har inte varit någon kontinuerlig bosättning under hela denna nära 5 000 år långa period. Olika former av aktiviteter har avsatt sig i form av krukskärvor från slutet av stenåldern, skålgropar från bronsåldern och spridda grupper av härdar och kokgropar, förrådsgropar, hägnader med mera från järnåldern.

Arkeologerna fann också spåren efter en gård i form av två långhus som legat mitt i området under romersk järnålder och folkvandringstid (Kr.f.–550 e.Kr). Det var troligen inte vilken gård som helst utan sannolikt en storgård bebodd av någon lokal elitfamilj. En överplöjd brandgrav med ett för sin tid exklusivt glaskärl, en så kallad Snartemobägare, tyder på det. Men den viktigaste statusindikationen var att ett av de två långhusen var ovanligt stort, 44 meter långt och 9 meter brett, vilket ger en yta på omkring 400 kvadratmeter.

Om allt detta och mycket mer berättas i den välillustrerade och pedagogiska publikationen som författats av arkeologen Anna Lagerstedt. Den finns att ladda ned gratis på Arkeologikonsults hemsida, där även den över 400 sidor tjocka arkeologiska rapporten om grävningarna vid Skarplöt är digitalt tillgänglig för den extra intresserade.