Uppåkras spännande granne

Arkeologen Iohannes gräver ut en ugn på boplatsen vid Knästorp. Foto: Arkeologerna, Statens historiska museum

KNÄSTORP. Under våren undersöker Arkeologerna vid Statens historiska museer en järnåldersboplats vid Knästorp, strax söder om Lund i Skåne, där det hittats många ovanliga fynd, till exempel en så kallad hjälmpatris och ett vapenbeslag i form av en galt. Extra spännande är att platsen gränsar både till det stora härskarsätet i Uppåkra och en offermosse med det fantasieggande namnet Gullåkra.

Två välbevarade korsformiga dräktspännen i brons är några av alla exklusiva fynd som gjorts vid Knästorp tidigare. Foto: Arkeologerna, Statens historiska museum
Den skadade hjälmpatrisen. Till höger en rekonstruktion av den figur som kan avbildas med patrisen på ett metallbleck. Foton: Arkeologerna, Statens historiska museum
Vapenbeslaget i form av en galt från Knästorpsboplatsen. Foto: Arkeologerna, Statens historiska museum

Fynden har bland annat upptäckts vid metalldetektering. Själva boplatsen kom fram vid en förundersökning 2017. Man hittade då spår efter långhus, grophus, härdar, ugnar och gropar, och inte minst ett rikt fyndmaterial utöver de ovannämnda föremålen – dräktspännen, bitguld, lansnitar, en armbygel och mycket annat. Fynden dateras till främst folkvandringstid och vendeltid (400–800 e.Kr.) vilket betyder att boplatsen är samtida med maktcentrat vid Uppåkra som är grannfastigheten två kilometer väster om Knästorp.

HJÄLMPATRISEN SOM TYCKS vara avsiktligt förstörd har använts för att prägla motiv på prydnadsbleck i silver till vendeltidens prakthjälmar. Liknande patriser är extremt ovanliga och har bara hittats två gånger tidigare, på Öland respektive i Danmark. Hjälmar med prydnadsbleck från sådana patriser kommer från de allra exklusivaste sammanhang från tidig vendeltid (550–700 e.Kr), i flera av båtgravarna i Valsgärde och Vendel, i en av Uppsala högar och i den storslagna skeppsbegravningen i Sutton Hoo.

Det finns mer som tyder på att bosättningen vid Knästorp var en alldeles speciell plats under mitten av järnåldern, såsom flera vapendetaljer och många spår av avancerat hantverk. Utöver det har arkeologerna också hittat rester av ugnar, hushållsavfall och keramikskärvor som tyder på att det bedrivits omfattande matlagning vid gården, kanske för stora gästabud.

– Det var ett ganska stort material med vapendetaljer som sticker ut lite grann från den vanliga bilden av hur det brukar se ut på järnåldersboplatser, säger arkeologen Adam Bolander och fortsätter:

– Vi tror att vi har en storgård med huvudsaklig datering till folkvandringstid och vendeltid. Antagligen har området bestått av ett antal gårdar som varit underlydande storgården där den lokale ledaren hållit till, kanske med ett väpnat följe.

FÖRHOPPNINGSVIS GER VÅRENS utgrävning av boplatsen tydligare besked om hur storgården sett ut och fungerat. En annan möjlighet kan vara att den varit en hantverksgård knuten till härskarsätet i Uppåkra som ju ligger alldeles intill. Lyckligtvis bedrivs det samtidigt ett fyra-årigt forskningsprojekt (2022–2026) vid Uppåkra med utgrävningar av en hövdingahall.

Kanske kan resultaten från de båda utgrävningarna ge lösningen på frågan hur relationen mellan de två exklusiva platserna sett ut.

Peter Bratt

Peter Bratt

PUBLICERAD: 2023-06-13

Relaterat innehåll