Kalmarkrigets offer med nubb i mun

– HAN VAR EN medelålders man, säger Jane Jansen på Arkeologerna, och när jag grävde fram honom hittade jag en ytterst intressant lös framtand som fallit in i skallen. Osteologen konstaterade att det fanns en perfekt hålighet i tandkanten, som visade att mannen brukade hålla nubb i munnen. Alltså var han en hantverkare!

Denne hantverkare var en av de fyra döda som hittades vid schaktningar i Kalmarsundsparken under Arkeologernas utgrävning i höstas, och som med största sannolikhet dödades den 17 juli år 1611.

ÅREN 1611 TILL 1613 utkämpades Kalmarkriget mellan danskar och svenskar. Danske kung Kristian IV var djupt irriterad på sin svenske kollega Karl IX, som dels dubbelbeskattade samerna i Nordnorge, dels med anläggandet av Göteborg allvarligt konkurrerade med Köpenhamn. Danskarna förklarade Sverige krig den 4 april 1611. Den 3 maj började de under Kristians befäl att belägra Kalmar och tog staden med storm den 27 maj medan den svenska besättningen på slottet fortsatte hålla ut. Den 11 juni kom Karl IX till slottets undsättning, och den 17 juli vågade man sig på en stormning från slottet mot det danska lägret i söder, men övermannades och tvingades till reträtt efter en blodig strid.

KRIGET FORTSATTE OCH pågick på flera håll i södra Sverige. I princip vann Danmark, men fredsvillkoren i Knäred 1613 blev ändå inte så goda för danskarna. England och Nederländerna som hjälpte till vid förhandlingarna ville inte att danskarna skulle få för stor kontroll över östersjöhandeln. Danskarna kunde tvinga svenskarna att erlägga Älvsborgs lösen och lämna de norska samerna i fred, men samtidigt fick svenskarna rätt att passera Öresund utan att betala tull.

Sedan 2015 pågår ett forskningsprojekt där spåren efter Kalmarkriget kartläggs. Med metalldetektor har man redan hittat mängder av kanon- och pistolkulor, granater och mörsareprojektiler. Mörsare är ett slags kortpipiga kanoner. På flera ställen har man också hittat skelett efter soldater.

– Redan under restaureringsarbetena kring Kalmar slott på 1930-talet hittade man skelett i Kalmarsundsparken. Med hjälp av gamla foton har vi tagit reda på var och nu drog vi nya schakt intill fyndplatsen. Dessutom har vi haft väldigt diffusa georadarbilder att gå efter, som antyder var jorden är omrörd eller innehåller sten och föremål, berättar Jane.

– När vi gick ut i fält i höstas hade vi fem dagar på oss. På måndag morgon lät vi grävmaskinen dra ett första schakt med skopan, vi gick bredvid med hjälm och hacka och spanade men hittade ingenting. Men redan vid elvatiden i ett senare schakt stötte vi på knäna på ett skelett. Under veckan hittade vi totalt fyra grunt grävda soldatgravar. Vi har skickat in ett tandprov från en av de döda för att mäta strontium, som kan avslöja om den döde var svensk eller dansk soldat.

Att ägna sig åt slagfältsarkeologi ger en fantastisk möjlighet att kartlägga en koncentrerad händelse i detalj.

Proportionen av två olika strontiumisotoper varierar mellan olika berggrunder, och via växtlighet och djur som blir mat överförs strontiumproportionen till människans skelett och tänder. Genom att mäta den proportionen går det alltså att avgöra var människor har vuxit upp. Det förutsätter naturligtvis att man har ätit lokalt producerad mat, så metoden skulle inte fungera så bra på nutidens människor.

– Att ägna sig åt slagfältsarkeologi ger en fantastisk möjlighet att kartlägga en koncentrerad händelse i detalj, avslutar Jane. Ett gott exempel på det är mannen med nubbslitaget på framtanden. Att han var hantverkare talar för att han var svensk, kanske en hantverkare på Kalmar slott som tvingades delta i utfallet mot de professionella danska soldaterna den där ödesdigra sommardagen för fyrahundra år sedan.