Välresearchad roman om Sandby borg
Fredrik Sandberg
11 jun 2021
SANDBY BORG LIGGER vid kusten på östra sidan Öland. Det är en fornborg som började grävas ut för drygt tio år sedan. Vid utgrävningen upptäckte man att där skett en massaker i slutet av 400-talet. Man uppskattar att det finns skelett från 200 mördade människor i borgen. Från spädbarn till äldre. Fyndet har blivit en världsnyhet.
Vad hände egentligen? Hur såg samhället ut på Öland under den här tiden? Hur tänkte de? Hur levde de? Vad trodde de på?
Många frågor. Få svar. Men avslöjandet av det brutala dådet sätter onekligen fantasin i rörelse.
I den historiska romanen Odins eld vill Elvira Birgitta Holm lyfta fram människorna och ödet som drabbade de boende i Sandby borg.
Vi får följa Jorunn och hennes tvillingbror Joar från att de föds och in i tonåren. De växer upp i ett klansamhälle där ära och heder alltid står på spel, och där man ständigt går på tå för att inte förolämpa någon. Där könsroller är tydligt utsnidade och där det inte finns plats för en kvinna som inte vill bli sierska, utan sköldmö. Jorunn kämpar för att få en plats bland männen. Joar är känsligare. Men tas upp i gemenskapen.
Här finns även testosteronstinna alfahannar som ordbråkar, hotar och kräver respekt. Trälar som vet sin plats. Men också ett ting där rättvisa ska skipas. Det döms till landsförvisning. Böter.
ATT ELVIRA BIRGITTA Holm har gjort en grundlig research råder det inga tvivel om. Vi får detaljerade beskrivningar av kläder, seder, trosföreställningar och mängder av naturlyrik. Men också en inblick i det samhälle som präglade tiden. Det flyter på ganska fint, även om det tar ett tag innan det börjar bränna till. Hon tar lång tid på sig att presentera sina människor och miljöer. Men faktakunskap i romanform mår bra av att gestaltas, inte redovisas. Detta parat med en dialog utan undertexter skapar en viss tröghet i läsningen.
Men det gör inte så mycket. Boken fungerar som hängmatteläsning för den som vill skapa sig en bild av livet på Öland under folkvandringstid och lära sig någonting på kuppen.