2 000 år gammal mur kan lösa gåtan om Paris äldsta historia

Paris är en av Europas mest välutforskade städer. Ändå finns det en grundläggande fråga som arkeologerna fortfarande inte har kunnat ge något säkert svar på: var låg egentligen det galliska Lutetia som föregick den romerska staden? Nu kan en omkring 20 meter lång mur som påträffats under ett sjukhus ge ett viktigt svar. Muren har […]

Paris är en av Europas mest välutforskade städer. Ändå finns det en grundläggande fråga som arkeologerna fortfarande inte har kunnat ge något säkert svar på: var låg egentligen det galliska Lutetia som föregick den romerska staden?

Nu kan en omkring 20 meter lång mur som påträffats under ett sjukhus ge ett viktigt svar.

Muren har hittats bara ett stenkast från Notre-Dame. Den är byggd av sten och trä och har en konstruktion som är typisk för galliska befästningar från slutet av järnåldern. Bakom muren finns dessutom en omkring två meter tjock uppbyggnad av sand och grus. Utgrävningarna genomförs av Paris stadsarkeologiska avdelning tillsammans med det franska arkeologiska institutet Inrap.

Det är framför allt konstruktionen som har fått arkeologerna att reagera. Den består av större stenblock som kombinerats med träbalkar och påminner om den typ av befästningar som byggdes av galliska folk under de sista århundradena före Kristus.

Än mer intressant är att muren bär tydliga spår av brand. Stenarna har utsatts för kraftig hetta och i närheten har arkeologerna hittat förkolnade frön samt resterna av en träbyggnad som brunnit ner. De första analyserna med kol-14-metoden daterar träet i muren till någon gång mellan 200 och 10 före Kristus.

Den galliska bosättningen Lutetia är framför allt känd genom Julius Caesars beskrivning av det Galliska kriget där Lutetia uppges vara en befäst bosättning på en ö i Seine som tillhörde folkstammen parisierna. Enligt Caesars berättelse brände gallerna själva sin bosättning när de romerska trupperna närmade sig. Och det är det som gör spåren av brand på den nu upptäckta muren intressanta. Att det handlar om spår från den brand som Caesar beskriver går däremot inte att bevisa.

Nu ska arkeologerna försöka ta reda på mer om murens exakta funktion, när den byggdes och hur den förstördes. De ska också undersöka området kring den för att se hur muren hänger samman med resten av den galliska bosättningen.

Om resultaten från det fortsatta arbetet ger tydliga svar kan frågan om var Lutetia låg till slut vara löst. Länge har just ön Île de la Cité, där muren har hittats, ansetts vara den mest sannolika platsen för det galliska Lutetia. Ön passar in på Caesars beskrivning och den romerska staden Lutetia kom senare också att växa fram här. Samtidigt har de arkeologiska bevisen för en större gallisk bosättning på ön varit förvånansvärt få. Det har därför även funnits en teori om att Lutetia låg väster om dagens Paris vid det som nu är Nanterre. Där har tidigare arkeologiska utgrävningar visat att det fanns en större bosättning under samma period.