Ny studie söker svar på ursprung till dagens grödor

Arkeobotanikern Amaia Arranz-Otaegui samlar in vilda växter i Jodanien i samband av att studien genomfördes. Foto: Joe Roe. De första jordbrukssamhällen uppstod i Mellanöstern för omkring 12.000 år sedan. Något som innebar ett avgörande steg för att bilda civilisationer då människan med det blev bofast och började odla. Men var hittade världshistoriens första bönder de […]

Arkeobotanikern Amaia Arranz-Otaegui samlar in vilda växter i Jodanien i samband av att studien genomfördes. Foto: Joe Roe.

De första jordbrukssamhällen uppstod i Mellanöstern för omkring 12.000 år sedan. Något som innebar ett avgörande steg för att bilda civilisationer då människan med det blev bofast och började odla. Men var hittade världshistoriens första bönder de grödor som odlades? Det har en ny studie från Köpenhamns universitet tittat närmre på för att hitta var de vilda föregångarna till viktiga grödor som vete, korn och råg faktiskt växte.

– Men vi vet lite om den naturliga bakgrundsvegetationen i dessa områden, vilket också innebär att vi inte exakt vet var de neolitiska människorna hittade de växter som de senare domesticerade,” säger arkeologen och huvudförfattaren till studien Joe Roe från Köpenhamns universitet.

Med hjälp av maskininlärning och avancerade klimatmodeller har forskarna rekonstruerat hur växtligheten i västra Asien kan ha sett ut för omkring 12 000 år sedan. Genom att kombinera data över var olika grödor växer idag med datorbaserade simuleringar av det globala klimatet för 12 00 år sedan skapades modeller av forntida ekosystem och kartor över dåtidens utbredning av växter.

Och resultatet visade sig förvåna forskarna.

– Baserat på våra nya data verkar det som att förfäderna till några av de växter som är viktigast för dagens jordbruk – vete, råg och korn med flera – inte växte där vi hade förväntat oss, och att de dessutom var mycket mer begränsat spridda än vi tidigare trott, säger Joe Roe.

Forskarna analyserade totalt 65 växtarter som är kopplade till de tidigaste jordbrukssamhällena. Flera av dess vilda föregångare var enligt studien koncentrerade till mindreområden utmed Medelhavskusten i Levanten, alltså det som idag är Israel, Libanon och Syrien. Ett område som forskarna tror fungerade som vad de kallar för en ”fristad” för växterna under vad som var slutet av den senaste istiden.

– Det tyder på att många vilda grödor var väl anpassade till ganska kalla och torra förhållanden och inte nödvändigtvis spred sig i samband med det varmare och fuktigare klimat som de första jordbrukssamhällena etablerade sig i, säger arkeobotanikern Amaia Arranz-Otaegui som varit medförfattare till studien.

Metoden som används bidrar enligt forskarna med ny och mer oboeroende förståelse av hur det tidiga jordbruket uppstod. Då på grund av att studien baseras på data och klimatmodeller i stället för arkeologiska fynd, som kan påverkas av mänsklig aktivitet.