Världsarvet i Tanum skyddas med satelliter och AI

Rymdstyrelsen är kanske inte något vi brukar förknippa med de berömda hällristningarna i Tanum. Men nu vill Länsstyrelsen i Västra Götalands län börja använda modern teknik för att bättre kunna skydda världsarvet med de 3.000 år gamla hällristningarna där. Då inom en studie kallad HeritageAI, som finansieras av just Rymdstyrelsen med 2,5 miljoner kronor. Syftet […]

Rymdstyrelsen är kanske inte något vi brukar förknippa med de berömda hällristningarna i Tanum. Men nu vill Länsstyrelsen i Västra Götalands län börja använda modern teknik för att bättre kunna skydda världsarvet med de 3.000 år gamla hällristningarna där. Då inom en studie kallad HeritageAI, som finansieras av just Rymdstyrelsen med 2,5 miljoner kronor.

Syftet är att med hjälp av artificiell intelligens, AI, och data från satelliter kunna övervaka hällristningarna bättre än idag. Genom det ska miljöförändringar vid området, till exempel igenväxning, ändrad markanvändning eller bebyggelse, kunna upptäckas tidigt för att skydda världsarvet – något som Sverige är skyldigt att göra gentemot Unesco.

– I Tanum till exempel kan en sådan ändring vara att de små jordbrukstegarna undan för undan försvinner när jordbruket blir mer storskaligt, säger Henrik Zedig, som är arkeolog på Länsstyrelsen Västra Götaland.

Datan kommer från så kallade miljöövervakningssatelliter inom det europeiska programmet Sentinel‑2. De har en förhållandevis låg upplösning på 10 meter per pixel, och den som besöker hällristningarna vid Tanum behöver inte oroa sig för att fastna på satellitens bild. Datan analyseras med hjälp av mjukvara från företaget Nornio AB för att upptäcka förändringar vid platsen utifrån bland annat vegetation och bebyggelse. Resultatet sammanfattas sedan i rapporter som tas fram med en språkmodell, så kallad Large Language Model (LLM).

– Vi tror att den nya tekniken kan bespara oss mycket arbete och samtidigt ge högre kvalitet på informationen. I andra sammanhang har AI visat sig bra på att läsa av och hitta små skillnader i bildmaterial. Därför ska det bli mycket intressant att testa hur tekniken kan tillämpas här, för att upptäcka förändringar i landskapsbilden, säger Henrik Zedig.

Pilotstudien ska pågå under tre års tid. Visar den goda resultat kan övervakningen från rymden bli permanent och även komma att utökas till fler platser.