Grekisk tunnelbanearkeologi

Den 1 december 2025 är det ett år sedan tunnelbanan i Greklands näst största stad Thessaloniki invigdes. Tanken på en tunnelbana i staden som i dag har 1,2 miljoner invånare har stötts och blötts ända sedan 1917 då stora delar av den medeltida stadskärnan totalförstördes i en brand. Projektet har kantats av politiska, ekonomiska och […]

Den 1 december 2025 är det ett år sedan tunnelbanan i Greklands näst största stad Thessaloniki invigdes. Tanken på en tunnelbana i staden som i dag har 1,2 miljoner invånare har stötts och blötts ända sedan 1917 då stora delar av den medeltida stadskärnan totalförstördes i en brand. Projektet har kantats av politiska, ekonomiska och praktiska svårigheter ända sedan det klubbades på 1970-talet. Ett första försök på 1990-talet avbröts efter bara några år innan arbetet kunde inledas på allvar 2006.

Efter arton år med ständigt trafikkaos och bygglarm kunde den viktigaste delsträckan med toppmoderna förarlösa tåg äntligen invigas. Fördröjningen berodde till stora delar på arkeologin.

Thessaloniki grundades 316 f.Kr. av Makedoniens dåvarande härskare Kassandros och fick namn efter hans hustru, Alexander den stores halvsyster Thessalonike. Huvudgatan som löper tvärs genom staden från väst till öst anslöts senare till romarnas Via Egnatia som förband Dyrrachium (våra dagars Durrës i Albanien) med Byzantion (våra dagars Istanbul vid Bosporen).

Att den moderna nästan 2 km långa gatan Monastiriou ligger åtta meter ovanför sin antika föregångare inom stadsmurarna borgade för problem. Det gick inte att gräva öppna schakt och skapa tunnlar med stålkonstruktioner strax under gatunivån utan att förstöra fornlämningarna. Arbetet krävde sprängning på betydligt djupare nivå.

Stationernas uppgångar blev den svåraste utmaningen. Skulle man flytta alla fornfynd till annan plats, eller för mycket dyra pengar bevara dem intill rulltrappor och biljettluckor? Valet föll på det senare alternativet. Resultatet är minst sagt spektakulärt: i stället för pliktskyldiga montrar med enstaka lösfynd har hela sektioner av det antika och bysantinska gatunätet inlemmats i den moderna arkitekturen. En tur med Thessalonikis tunnelbana är därför inte bara en transportsträcka utan en fascinerande resa genom historien.