Transknackare på Birka?

BIRKA. Skålgropar förknippas vanligen med bronsåldern, men de förekommer även senare, ofta då i lite större storlek. Sedan tidigare är skålgropar kända från vikingastaden Birkas gravfält, men under året har Kalle Dahlberg och Richard Maier gjort en mängd nyfynd. Sammanlagt är nu ett femtiotal stenar med allt från enstaka till mängder av skålgropar kända. Groparnas diameter varierar från sex till trettio centimeter och djupet från knappt skönjbart till i klass med en soppskål. Som jämförelse brukar en typisk skålgrop från bronsåldern vara fem centimeter i diameter. I stort sett alla stenar ligger nära men utanför gravarna. Det verkar rimligt att de har uppkommit i samband med kulten av de döda. Kalle och Richard tror dock inte att skålgroparna i första hand har fungerat som skålar, exempelvis för blodiga djuroffer. En möjlighet är att de fungerat som rytmiska ljudinstrument.

Skålgroparna finns på gravfältet i norr. KARTA: Kalle Dahlberg

Troligen har man knackat med något hårt föremål mot stenytan under lång, lång tid.

– Troligen har man knackat med något hårt föremål mot stenytan under lång, lång tid, vilket har nött fram groparna. Man kan ha velat skapa ett ljud för att hålla en takt, och knackat på flera stenar samtidigt. Kanske har man reciterat kväden och velat försätta sig i meditativa transtillstånd. Men upptäckarna understryker att många andra tolkningar är möjliga.

En skålgropssten. Foto: Lena Holmquist
Jonathan Lindström

Jonathan Lindström

PUBLICERAD: 2020-11-26

Relaterat innehåll