Om trädgårdens roll i historien

HUR LÅNG TILLBAKA i tiden har det funnits trädgårdar i vårt land? Hur har de sett ut? Vad har man odlat? Vilka skäl har funnits till att odla än enbart att skaffa föda? Det är några av de frågor som Svensk trädgårdshistoria – förhistoria och medeltid vill besvara. Boken är det första bandet av tre i en kulturhistorisk studie av trädgårdens historia i Sverige och presenterar trädgårdens födelse och första utveckling i Sverige, från trädgårdarnas förhistoria från 4000 f.Kr. till 1500-talet. Bakom boken, som är skriven av arkeologen Anna Andréasson Sjögren, kvartärgeologen Jens Heimdal och agronomen Matti Wiking Leino, står Kungl. Vitterhetsakademien. De andra två delarna kommer behandla perioden 1500–1800 och tiden efter 1800-talet.

BOKEN ÄR INDELAD i tre delar: trädgårdens förhistoria, som behandlar stenålder, brons- och järnålder, medeltidens trädgårdsodling och trädgårdens kulturväxter fram till år 1800. Författarna använder sig av arkeologiskt material och kompletterar med historiskt källmaterial, där sådant existerar som till exempel texter och bilder. Genom det breda perspektivet tecknas bilden av hur människan omvandlat naturen till kultur.

I den första delen redovisas hur trädgårdsodlingen successivt vann insteg i landet parallellt med jordbrukets spridning, etablering och förbättring av odlingsmetoder och nya grödor. Inom åkerbruket satsade man på säd och baljväxter medan man i mindre trädgårdar, som anlades i anslutning till vattenkällor, odlade frukt, grönsaker och örter.

Allt odlades inte för att ätas. Bolmört till exempel användes i medicinskt syfte, för bedövning, och möjligen även för att uppnå berusning i samband med sejd. Samma sak är det med löken, också den hade medicinsk användning.
Överlag har trädgårdens roll i historien har varit mångfacetterad. Under långa tider gav trädgårdsproduktionen viktiga bidrag till bondehushållet. Men under inflytande från Rom och sedan också kristendomen började trädgården betraktas som en statussymbol och en plats för samvaro och njutning. Människans ursprung, Adam och Eva, låg ju i en trädgård, Eden, varifrån de fördrivits av Gud, den stora trädgårdsmästaren.

Med anläggandet av städer ökade markant trädgårdsspåren i det arkeologiska källmaterialet som i medeltidens Sigtuna och Nyköping. Trädgårdarna placerades strax utanför städerna. I Lund däremot och andra stora städer rymdes de innanför stadens murar.

I det så kallade Vadstenapalatset, en kunglig boning byggd i tegel under 1200-talets senare del, finns en trädgård, även om vi inte vet exakt hur den såg ut. Vid undersökningarna på 1950-talet framträdde en stenlagd promenad, en brunn och trädgårdsmurar.

På fornsvenska fanns dock inget ord för vår tids trädgård utan man använde andra benämningar som ”kålgårdar och trädgårdar”. Man talar också om ”örtagårdar” och ”humlegårdar”. En ”trädgård” var i bokstavlig mening en inhägnad med odlade träd, något som framgår av medeltida målningar och bilder. Man vet inte när exakt och hur benämningen trädgård blev en samlingsbeteckning för all slags trädgårdsodling.

DE MEDELTIDA LAGARNA talar om stöld av äpplen och brytande av fruktträd i trädgårdar. Särskilt hårt straffades den som stal humle, som användes till ölbryggning. En sådan brottsling dömdes till förlust av livet eller att mista hud eller lemmar.

Det är uppenbart att trädgårdsodlingen har sin alldeles egen kulturhistoria med växter, odlingsmaterial och odlingsmetoder samt vardagliga livsvillkor, på bondgårdar och torp, kloster och kungliga palats. Det ska bli intressant att följa upp serien och se hur utvecklingen av trädgårdsodlingen sett ut när de når fram till 1600- och 1700-talens slottsanläggningar och vår tids villatomter.

På minussidan finns en ibland rörig framställning, en del upprepningar och omständligt akademiskt språk. Det är onödiga skönhetsfläckar då Svensk trädgårdshistoria har stor potential att bli ett standardverk.