Götheborg låg i Stockholm

BÅT 1. Ett imponerande stycke levandegjord arkeologi är ostindiefararen Götheborg, vars rekonstruerade version på sensommaren tog en sväng till Stockholm och i april 2022 beger sig till Kina. Originalskeppet hann med tre kinaresor, men på sista hemresan gick skeppet trots lotshjälp på grund utanför Göteborg och förliste. Alla ombord räddades, en del av lasten kunde bärgas och tack vare en försäkring som föll ut gjorde affärsmännen som investerat i resan ändå en vinst på 14,5 procent.

Under åren 1986 till 1992 genomfördes marinarkeologiska undersökningar på vraket. Förutom delar av skrovet, akterspegeln, bordläggning, spant och riggdetaljer hittades rester av lasten, som porslin, te, rotting, peppar och gallingall, ett slags stark ingefära. Idén att bygga upp en fullskalig rekonstruktion väcktes, och det blev en lärorik utmaning eftersom inga ritningar användes under 1700-talet. Den tidens skeppsbyggmästare höll allt i huvudet, så det var att pröva sig fram. Den 6 juni 2003 kunde det nygamla skeppet sjösättas.

MED TANKE PÅ Kinas pågående övergrepp mot oliktänkande, som fängslandet av författaren, förläggaren och göteborgaren Gui Minhai, nedmonteringen av demokratin i Hong Kong och folkmordet på uigurerna har valet av Götheborgs resmål fått kraftig kritik.

EN ÖDETS IRONI är att just vid tiden för de ursprungliga ostindiefararnas resor sågs Kina som ett föredöme vad gäller åsiktsfrihet och tryckfrihet. Riksdagsmannen Anders Chydenius, mannen bakom Sveriges världsunika tryckfrihetsförordning från år 1766, var imponerad av den ”Chinesiska Skrif-­friheten”. Nationalekonomen Anders Nordencrantz berömde redan 1761 i sitt arbete ”Oförgripeliga tankar om Frihet i bruk af Förnuft, Pennor och Tryck, samt huru långt Friheten derutinnan i et fritt Samhälle sig sträcka bör, tillika med påfölgden deraf” publikationen Peking Gazette, som utkom regelbundet i Kinas huvudstad och gav medborgarna insyn i rikets verksamhet och förhindrade korruption.