Romersk silverskatt hittad på Gotlands regemente

Foto: Daniel Klintholm/Försvarsmakten På Gotland har det genom åren gjorts flera spektakulära fynd av silverskatter. Då oftast med föremål från vikingatiden, men vid en utgrävning på Tofta regementsområde har arkeologer nu hittat mynt och en ring av guld som är betydligt äldre än så. Enligt Lennart Lind som är expert på romerska mynt handlar det […]

Foto: Daniel Klintholm/Försvarsmakten

På Gotland har det genom åren gjorts flera spektakulära fynd av silverskatter. Då oftast med föremål från vikingatiden, men vid en utgrävning på Tofta regementsområde har arkeologer nu hittat mynt och en ring av guld som är betydligt äldre än så. Enligt Lennart Lind som är expert på romerska mynt handlar det om mynt präglade under hundratalet för fem kejsare och fyra kejsarinnor. 

Fyndet gjordes i samband med att Gotlands regemente expanderar och nya markområden undersöks innan de bebyggs. På samma område har arkeologerna även lokaliserat nio gravar från förromersk järnålder. 

Skatten hittades vid grunden till ett hus från folkvandringstiden, i anslutning till en gård som enligt arkeologerna varit i bruk mellan cirka år 150 och 550 efter Kristus – det vill säga från romersk järnålder in i folkvandringstiden. Fyndet gjordes när arkeologerna gjorde ett sista svep med metalldetektor vid en av grundstenarna.

– I början hittade vi mest ben, ett par krukskärvor och en metkrok. Extremt lite faktiskt, så det var välstädat, säger Per Widerström, arkeolog vid Gotlands museum. 

Teorin är att gården övergavs någon gång på 500-talet. Eventuellt i samband med klimatförändringar i Europa till följd av stora vulkanutbrott som ledde till kyligare klimat i Norden med övergivna gårdar som resultat. 

Enligt Per Widerström cirkulerade mynten sannolikt en tid innan de nådde Gotland på 300-talet, och han uppskattar att skatten grävdes ner omkring år 450. I samtliga fall handlar det om romerska mynt som är präglade under 100-talet för fem kejsare och fyra kejsarinnor: Trajanus, Hadrianus, Antoninus Pius, Marcus Aurelius och Commodus, samt Vibia Sabina, Faustina I, Faustina II och Lucilla. En intressant detalj är att två av mynten uppges vara förfalskningar som troligen har tillverkats i området som idag är Ukraina. 

– Här på ön användes de i handeln och kan säkert ha använts in på 400-talet, så vi föreställer oss att de här föremålen, mynten och guldringen, har hamnat i jorden omkring 450, säger Per Widerström.

På en annan del av regementsområdet, där en ny väg ska anläggas, har arkeologerna undersökt en plats med sedan tidigare registrerade fornlämningar. En inventering 1939 noterade sex gravar, varav två bedömdes skadade, medan en uppföljande inventering 1976 inte kunde bekräfta några gravar alls.

– Vårt uppdrag nu var att undersöka om det faktiskt finns gravar. Vi kunde snabbt konstatera att svaret är ja – och det är inte sex utan nio gravar som vi har hittat, säger Christian Hoffman, arkeolog på Arendus.

Bland fynden i anslutning till gravarna finns en bronsdetalj som troligen suttit på ett svärdsgehäng samt en bronsdetalj som förmodas ha suttit på en sköldbuckla. Utifrån dessa fynd bedömer Widerström att gravarna härrör från förromersk järnålder, alltså århundradena före Kristi födelse, även om han noterar att gravfält kan ha använts under lång tid.