Svenska vrak från stormaktstiden identifierade med databas

Foto: Georg Häussler/LAKD MV Två svenska örlogsfartyg som förliste under Karl XII:s tid har identifierats på Östersjöns botten utanför den tyska ön Rügen. Fyndet ger ny kunskap om tiden då den svenska flottan förlorade sin ställning på Östersjön i samband med att stormaktstiden gick mot sitt slut.  Det är marinarkeologer från det svenska museet Vrak […]

Foto: Georg Häussler/LAKD MV

Två svenska örlogsfartyg som förliste under Karl XII:s tid har identifierats på Östersjöns botten utanför den tyska ön Rügen. Fyndet ger ny kunskap om tiden då den svenska flottan förlorade sin ställning på Östersjön i samband med att stormaktstiden gick mot sitt slut. 

Det är marinarkeologer från det svenska museet Vrak som tillsammans med kollegor från Tyskland, Norge och Polen undersöker vraken. När den tyske marinarkeologen Jens Auer hittade vraket kontaktade han kollegorna på Vrak i Stockholm. Genom museets databas Örloggen, som samlar uppgifter om den svenska flottans fartyg, kunde de nyupptäckta vraken identifieras som fregatten Postiljon. Det andra fartyget bedöms vara handelsskeppet Cecilia. 

– När Jens fått fram mått och dateringar har vi kunnat använda dem i Örloggen och på så sätt filtrerat ut ett fåtal kandidater. Vi har en stor mängd arkivmaterial fotat som Jens fick ta del av. Det visade sig att ett dokument blev bulls eye! Där beskrevs att två skepp förlist år 1714 i isen. Det ena var ett handelsskepp tillhörande flottan som hette Cecilia och det andra fregatten Postiljon. Just Postiljon var det skeppet som Örloggen pekat ut, säger  Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak.

När fartygen sjönk befann sig Sverige mitt i det stora nordiska kriget. Att fartygen gick under berodde däremot inte på något dramatiskt sjöslag. Vintern 1714 låg den svenska flottan utanför Rügen när kraftig drivis pressade sönder de båda skeppen.

På havsbotten ligger vrakdelarna utspridda över ett cirka 200 meter långt område och i ett förhållandevis gott skick. Master, roder, delar av riggen och annan utrustning finns fortfarande kvar, medan avsaknaden av mänskliga kvarlevor tyder på att besättningarna hann sätta sig i säkerhet innan fartygen krossades av isen.  

Nu fortsätter undersökningarna tillsammans med internationella forskare. Planen är att 3D-dokumentera vraket och undersöka botten för att avgöra om platsen kan bli aktuell för en större marinarkeologisk undersökning i framtiden.

Vraken kommer däremot inte att bärgas. Precis som många andra historiska fartyg i Östersjön bevaras de bäst där de ligger, även om klimatförändringar, erosion och den träätande skeppsmasken Teredo navalis blir ett växande hot mot kulturarvet under ytan.