Unikt fynd av halsringar från bronsåldern vid Norrköping

Vid en arkeologisk undersökning i Marby öster om Norrköping har två ovanliga bronsringar grävts fram i en grav. Ringarna, som antas vara offergåvor, är av en typ som kallas wendelringar och är över 2 500 år gamla. De hittades inklämda mellan några stenar en bit bort från en grav, en så kallad stensättning, där kremerade […]

Vid en arkeologisk undersökning i Marby öster om Norrköping har två ovanliga bronsringar grävts fram i en grav. Ringarna, som antas vara offergåvor, är av en typ som kallas wendelringar och är över 2 500 år gamla. De hittades inklämda mellan några stenar en bit bort från en grav, en så kallad stensättning, där kremerade människoben lagts ned i marken i en urna samt i hål i marken. 

– Att hitta dem i ett sådant här sammanhang är ovanligt, kanske unikt, säger Alf Ericsson, arkeolog och projektledare vid Arkeologerna, Statens historiska museer.

Wendelringar förekom under slutskedet av bronsåldern och är gjorda av gjuten bronsten vriden omväxlande åt höger och vänster. De är ovanliga fynd, i Östergötland har det tidigare hittats ett tiotal liknande ringar, och de bars vanligtvis av kvinnor som statussymboler. Tidigare har de ofta hittats tillsammans med andra föremål i mossar och kärr, och alltså inte i gravar.

– Men att två halsringar lagts ner tillsammans i en stensättning med begravningar är ovanligt, kanske unikt. Vi hade aldrig förväntat oss att hitta något sådant och har inte landat riktigt än, säger Alf Ericsson.

Undersökningen av platsen görs inför att nya bostäder ska byggas i området. I samband med det har arkeologerna gått igenom delar av ett större fornlämningsområde med gravar, hällristningar och boplatslämningar från yngre bronsålder, ungefär 1100–500 f.Kr. Fornlämningarna ligger 20–26 meter över dagens havsnivå, vilket under bronsåldern innebar att platsen låg vid en fjärd nära havet. 

Vid utgrävningarna har det även hittats lämningar av hus och så kallade skärvstenshögar som byggts upp av eldpåverkade stenar. De finns ofta i närheten av boplatser och där det hållits boskap. Länge ansågs de vara avfallshögar, men då det även påträffats rester av människoben och föremål av brons vid dem antas de även ha fyllt rituella och symboliska funktioner. 

Bland annat vid Marby, där den ena av skärvstenshögen har byggts om till gravplats redan under bronsåldern. Hur många personer som begravts där är ännu oklart, men arkeologerna hoppas kunna få svar på det genom en osteologisk analys.