Flottans försvunna mastkran hittad på Kastellholmen

Carl Undéhn

Carl Undéhn

11 maj 2026

Foto: Adam Hultberg, Vrak/SMMTF Marinarkeologer från museet Vrak har vid en undersökning på Kastellholmen i Stockholm hittat spår av den stora mastkran som under flera århundraden fanns där. Kranen byggdes på 1660-talet på initiativ av amiralitetet och användes för att masta på och av flottans örlogsfartyg. Valet av plats var naturligt — både Kastellholmen och […]

Foto: Adam Hultberg, Vrak/SMMTF

Marinarkeologer från museet Vrak har vid en undersökning på Kastellholmen i Stockholm hittat spår av den stora mastkran som under flera århundraden fanns där. Kranen byggdes på 1660-talet på initiativ av amiralitetet och användes för att masta på och av flottans örlogsfartyg.

Mastkranen på Kastellholmen i Stokholm omkring år 1880. Foto: Kungliga Konsthgskolan.

Valet av plats var naturligt — både Kastellholmen och Skeppsholmen var under lång tid centrum för flottans underhåll, och på Skeppsholmen finns fortfarande en styckekran bevarad som vittnar om samma slags infrastruktur.  Den stora mastkranen sträckte sig nästan trettio meter upp i luften och var därmed under mer än tvåhundra år ett tydligt landmärke i huvudstaden tills den revs på 1880-talet.

Vid flera platser upptäcktes uthuggna fördjupningar som använts för att fästa en träbalk till kranen. Foto: Johan Runer, Vrak/SMMTF

Fyndet gjordes i samband med renoveringsarbeten kring ett tegelhus från 1916 på ön, då arkeologerna parallellt sökte spår av flottans äldre verksamhet. Genom kartstudier och fältarbete lyckades de lokalisera vad som bedöms vara mastkranens så kallade ”svansspets” på bergssidan nedanför kastellet. Det handlade då om spår i form av en rektangulärt uthuggen fördjupning med detaljer i järn som användes för att fixera en träbalk. Fördjupningen har gjorts genom att borra mindre hål och sedan mejsla bort berget mellan dem.

Marinarkeologerna hittade även spår i form av en järnring som antas ha varit en del av kranens konstruktion. Foto: Johan Runer, Vrak/SMMTF

Intill fördjupningen sitter dessutom en järnring med en diameter på 35 centimeter, en så kallad moring. Också den antas ha varit en del av kranens konstruktion. Ytterligare spår som också de bestod av rektangulära fördjupningar i berget hittades nere vid bryggan och befinner sig ungefär två mete över dagens havsnivå.

— Det var en fantastisk känsla att äntligen hitta ett säkert spår av den här ikoniska byggnaden, säger Johan Runer, Vraks projektledare för undersökningen, och lägger till att fynden för första gången ger konkreta arkeologiska belägg för var och hur mastkranen var placerad. 

Annons: