Säljägare i målarmästarens trädgård
Jonathan Lindström
17 dec 2021
BOPLATS. – Arkeologen Ture J:son Arne snokade reda på den här stenåldersboplatsen i början av 1900-talet, berättar Henrik Runeson vid Stiftelsen Kulturmiljövård. Boplatsen låg på vad som då var målarmästare Petterssons tomt i Tibble i Björklinge i Uppland alldeles i utkanten av samhället.
– Arne grävde sju kvadratmeter av boplatsen, men vi fick tidigt i höstas chansen att undersöka 1000 kvadratmeter, varav halva ytan innehöll rätt rikligt med fynd. Tyvärr var mycket av ytan söndergrävd, eftersom målarmästaren odlade fruktträd för avsalu på tomten. Men även om gropar och eldstäder kan vara förstörda har många fynd bevarats och de ger oss ändå en bra bild av vad som försiggick på platsen under stenåldern. Och det ska sägas att det var målarmästaren själv som upptäckte boplatsen när han grävde i trädgården och som tipsade arkeologerna.
– Vi hittade omkring tio kilo gropkeramik, alltså skärvor efter krukor som var dekorerade med gropar under mynningskanten och som tillverkades av säljägare för mellan 4500 och 5000 år sedan.
Inte helt överraskande kallas de här människorna för gropkeramiker. Troligen var de några familjer som bodde i sina hyddor alldeles intill stranden, som på den här tiden gick omkring 36 meter högre än idag.
– Vi har hittat ben efter deras jaktbyten, som säl och bäver och även svin, men om det är vildsvin eller tamsvin går inte att avgöra. Mot slutet av sin vistelse på boplatsen hade säljägarna inflyttade bönder som grannar, människor som tillhörde stridsyxekulturen och som var de första att tala indoeuropeiskt språk i Sverige.
– Ett par mer speciella fynd kan nämnas, fortsätter Henrik, dels en liten bit ben med kryssornamentik och dels ett fragment av en så kallad leridol, en liten keramikfigur som kan ha haft rituell betydelse. I det här fallet verkar det vara en människoformad figur.
Gropkeramikerna dominerade framförallt mellersta och södra Sverige kuster på sin tid. De blev de första att regelbundet ge sig ut på vådliga färder på vårvinterns havsisar i jakten på säl, en tradition som obruten levde kvar in på 1900-talet.