Forskare finner få finnar

Marinarkeologer som studerar 1600-talsskepp kan ta hjälp av historiskt källmaterial. Här en förteckning på planerad bestyckning (kanoner etc.) av flottans skepp 1629. Det går att läsa rubriken ”Scheps Bestychning till 1629” och sedan i första raden om skeppet ”Eplett”, som ska förses med en mängd ”Kopparstychen”. Från Riksarkivet. FOTO: Patrik Höglund, Vrak/SMTM

DNA-ANALYSER. En annan nyhet inom den marinarkeologiska världen är att det gjorts dna-analyser på en del av besättningen från ett något yngre regalskepp, också med namnet Kronan. Den var vid sin sjösättning 1658 ett av världens största krigsskepp bestyckad med 105 kanoner. Mest känd är hon nog för sin snöpliga förlisning vid Öland under skånska kriget i ett slag mot en dansk-nederländsk flotta 1676.
Vid en tvär gir antändes krutförrådet och fartyget sprängdes och gick till botten tillsammans med större delen av besättningen på 842 man. Sedan Kronan återupptäcktes 1980 har hon varit föremål för årliga undersökningar som numera leds av Kalmar läns museum.

DNA-ANALYSERNA HAR GENOMFÖRTS av Stockholms universitet på benrester från ett 50-tal av besättningen. Resultatet visar att den tidigare uppfattningen att det rådde brist på krigsdugliga män i svenska flottan och att många troligen rekryterades utifrån inte stämmer. Alla var män och kom uteslutande från det dåtida Sverige, men bara ett fåtal från nuvarande Finland och Baltikum.

Peter Bratt

Peter Bratt

PUBLICERAD: 2022-12-02

Relaterat innehåll