Gotlands bildstenar svävar i cyberrymden

GOTLANDS UNIKA OCH spännande bildstenar har blivit tillgängliga i 3D på internet från den 25 april i år. Genom projektet Forntida bilder 2.0 kan nu alla drygt 570 hela och fragment av stenarna studeras av både forskare och alla andra intresserade.

Trots att de gotländska stenarnas bilder ofta får illustrera vikingatiden i populära sammanhang är de inte lika uppmärksammade i forskningen. Det är någonting som forskningsprojektet som skapat den nya databasen vill råda bot på. Under fem år har Gotlands museum i samarbete med Riksantikvarieämbetet och Stockholms universitet dokumenterat alla Gotlands kända bildstenar i 3D tillsammans med information om fyndsammanhang, bildtolkningar, återbruk med mera.

Särskilt spännande och viktiga är 3D-avbildningarna som ger möjlighet att studera stenarnas bilder i detalj genom att zooma, vända och vrida på stenarna, dessutom kan de laddas ned fritt tillsammans med all bakgrundsinformation.

– Denna bildvärld är en unik källa, och rikedomen av bilder har ännu inte analyserats fullt ut. Under projektets gång har vi redan upptäckt ett stort antal nya stenfragment och bilder som vi inte kände till tidigare, säger Sigmund Oehrl, professor i arkeologi vid universitetet i Stavanger, en av de som står bakom projektet.

TRADITIONEN ATT HUGGA till och resa bildstenar började på Gotland under yngre romersk järnålder (200–400 e.Kr). Under den första perioden som varade till 500-talet hade stenarna ett svårtolkat bildspråk dominerat av stora virvlar, skepp och motställda par av mindre spiraler, hästar, ryttare, krigare, ormar och drakar. En tolkning är att motiven kan avbilda en myt om solens gång över himlavalvet (under dagen) och underjorden (under natten) som har ansetts känneteckna bronsålderns religion.

EN NYARE TOLKNING av Populär Arkeologis chefredaktör gör gällande att virvlarna är kalendariska årshjul, eftersom de återger nymånar i ring på samma sätt som på historiska kalenderstavar. De parvisa krigarna, hästarna och ormarna symboliserar antagligen tvillinggudarna och ett återkommande roddarskeppsmotiv kan syfta på en gutnisk urhjältes östanfärd, ett motiv som har lämnat spår i Gutasagan. Efter 500-talet upphörde periodens stenar att resas. När traditionen togs upp igen från 700-talet hade de gamla motiven försvunnit, även om roddarskeppet levde kvar uppgraderat till segelskepp.

Nu och fram till vikingatidens slut domineras stenarna av en rik bildvärld med ett upplägg som liknar seriestrippar. Ikoniska motiv är en krigare till häst som välkomnas av en kvinna med dryckeshorn, och vikingaskepp under segel bemannade av krigare med höjda svärd.

Förmodligen avbildas myter och hjältesagor som återfinns i Snorre Sturlassons och andra medeltida författares verk, men det är svårt att identifiera vilka berättelser det handlat om. Den sista periodens bildstenar som tillkom under 1000-talet och en bit in på 1100-talet påminner om fastlandets runstenar med kors och drakslingor.

DET FINNS ATT göra för forskningen på Gotlands bildstenar och med den nya databasen över öns alla stenar (gotlandicpicturestones.se) blir hela materialet lättillgängligt och möjligt att detaljstudera som om man vore på plats. Nya spännande forskningsresultat kommer nog inte att låta vänta på sig. ●