Vid stationen Hagias Sophia syns rester av den rundade avslutningen på ett torg med kolonner från 500-talet e.Kr. Inunder påträffades bostadshus med mosaiker från 200-talet e.Kr. Torget ersattes i sin tur av verkstäder och butiker (de fyrkantiga rummen mitt i bild) under perioden 900–1200 e.Kr.Foto: Allan Klynne

Grekisk tunnelbanearkeologi

Fredrik Sandberg

Fredrik Sandberg

17 sep 2026

Den 1 december 2025 är det ett år sedan tunnelbanan i Greklands näst största stad Thessaloniki invigdes. Tanken på en tunnelbana i staden som i dag har 1,2 miljoner invånare har stötts och blötts ända sedan 1917 då stora delar av den medeltida stadskärnan totalförstördes i en brand. Projektet har kantats av politiska, ekonomiska och […]

Den 1 december 2025 är det ett år sedan tunnelbanan i Greklands näst största stad Thessaloniki invigdes. Tanken på en tunnelbana i staden som i dag har 1,2 miljoner invånare har stötts och blötts ända sedan 1917 då stora delar av den medeltida stadskärnan totalförstördes i en brand. Projektet har kantats av politiska, ekonomiska och praktiska svårigheter ända sedan det klubbades på 1970-talet. Ett första försök på 1990-talet avbröts efter bara några år innan arbetet kunde inledas på allvar 2006.

Efter arton år med ständigt trafikkaos och bygglarm kunde den viktigaste delsträckan med toppmoderna förarlösa tåg äntligen invigas. Fördröjningen berodde till stora delar på arkeologin.

Belysta ruiner under jord i tunnelbanestation
De största lämningarna går att se vid stationen Venizelou, där stadsrummet från senromersk/bysantinsk tid lämnats kvar mellan olika trappor och passager. Här en gata som löper vinkelrät mot stadens decumanus maximus, vilken än i dag utgör stadens huvudgata från väst till öst.Foto: Allan Klynne

Thessaloniki grundades 316 f.Kr. av Makedoniens dåvarande härskare Kassandros och fick namn efter hans hustru, Alexander den stores halvsyster Thessalonike. Huvudgatan som löper tvärs genom staden från väst till öst anslöts senare till romarnas Via Egnatia som förband Dyrrachium (våra dagars Durrës i Albanien) med Byzantion (våra dagars Istanbul vid Bosporen).

Entré med hiss till Venizelou Street-stationen
Nedgångarna till de toppmoderna tunnelbanestationerna låter inte ana vad som döljer sig under gatunivån.Foto: Allan Klynne

Att den moderna nästan 2 km långa gatan Monastiriou ligger åtta meter ovanför sin antika föregångare inom stadsmurarna borgade för problem. Det gick inte att gräva öppna schakt och skapa tunnlar med stålkonstruktioner strax under gatunivån utan att förstöra fornlämningarna. Arbetet krävde sprängning på betydligt djupare nivå.

Bevarade lämningar vid stationen Venizelou
På rulltrappans väggar anges nivåerna på kulturlagren. Längst ned syns årtalet 316 f.Kr. då Thessaloniki grundades. Resenärerna åker sedan bokstavligen upp genom seklerna: de hellenistiska, romerska,bysantinska
och osmanska perioderna är ackumulerade ovanpå varandra.

Stationernas uppgångar blev den svåraste utmaningen. Skulle man flytta alla fornfynd till annan plats, eller för mycket dyra pengar bevara dem intill rulltrappor och biljettluckor? Valet föll på det senare alternativet. Resultatet är minst sagt spektakulärt: i stället för pliktskyldiga montrar med enstaka lösfynd har hela sektioner av det antika och bysantinska gatunätet inlemmats i den moderna arkitekturen. En tur med Thessalonikis tunnelbana är därför inte bara en transportsträcka utan en fascinerande resa genom historien.

Skylt med grekisk text och årtalet 316 f.Kr. i tunnelbanestation
I anslutning till fornlämningarna finns stora bildskärmar där man kan se bilder och filmer med rekonstruktioner av byggnaderna och pedagogisk information om utgrävningarna. Foto: Allan Klynne
Annons: