Nya rön: Så länge ammade neander talarna

ARKEOGENETIK. Ett forskarlag har undersökt tre mjölktänder efter neandertalbarn från grottor i nordvästra Italien med kemiska analyser och isotopanalyser. Barnen förlorade sina tänder för mellan 50 000 och 70 000 år sedan. Analyserna visar att neandertalbebisar ammades av sina mödrar och avvandes vid fem, sex månaders ålder. Det antas att bröstmjölken ersattes med mjuktuggat kött.

Resultatet visar att neandertalarnas amningstid inte var längre än den moderna människans. En teori att neandertalarnas utdöende skulle ha påskyndats av längre amningsperioder, vilket gjorde mödrarna mindre fruktsamma, kan därför betraktas som osannolik. Resultatet visar också att nyfödda neandertalbarn hade samma energibehov som sina senare moderna släktingar, men att neandertalarna var mindre mobila, alltså i högre grad bofasta.

Hur länge människor ammade sina barn utöver det första nödvändiga halvåret varierar av både av personliga och kulturella skäl. Det gäller både nuförtiden och i forntiden. Undersökningar av tänderna på 5 000 år gamla gotländska säljägarbarn, som genomförts av Arkeologiska forskningslaboratoriet i Stockholm, visar att amningstiden kunde variera från ett halvår till fem år.

De italienska forskarna presenterar sina resultat i artikeln Early life of Neanderthals i PNAS, 2 november 2020.