Största DNA-studien hittills kartlägger sjukdomarnas historia

Forskningen på DNA har betytt oerhört mycket för utvecklingen av arkeologin under de senare åren. Analyser av DNA har gett oss massor av ny kunskap om människors släktskap, migration, utseende och mycket annat. Nu har den hittills största DNA-studien av infektionssjukdomarnas historia kommit med nya spännande resultat.   Studien har genomförts av ett internationellt forskarlag med […]

Forskningen på DNA har betytt oerhört mycket för utvecklingen av arkeologin under de senare åren. Analyser av DNA har gett oss massor av ny kunskap om människors släktskap, migration, utseende och mycket annat. Nu har den hittills största DNA-studien av infektionssjukdomarnas historia kommit med nya spännande resultat.  

Studien har genomförts av ett internationellt forskarlag med bland andra arkeologer från Göteborgs universitet. Analyserna omfattar 1300 förhistoriska individer från Eurasien, varav de äldsta är 37 000 år gamla, det vill säga nästan hela den moderna människans historia i Europa. Skeletten har gett DNA från 214 kända mänskliga patogener (sjukdomsframkallande organismer som virus, bakterier, svampar och parasiter). Bland alla dessa patogener kunde forskarna identifiera det hittills äldsta genetiska spåret av pest. Det kom från en prov taget från en 5500 år gammal grav vid Bajkal i södra Sibirien. 

Det kanske viktigaste resultatet av studien är insikten att många sjukdomar har sitt ursprung hos djur och att övergången till jordbruk och djurhållning därför gjorde oss människor betydligt mer utsatta patogener och sjukare än tidigare. Sjukdomar som överförs från djur kan spåras omkring 6 500 år tillbaka i tiden och blev mer utbredda för cirka 5 000 år sedan.  

− Resultaten tyder på att människans nära samlevnad med domesticerade djur spelade en avgörande roll för spridningen av dessa sjukdomar, säger Karl-Göran Sjögren, arkeolog från Göteborgs universitet som tillsammans med Kristian Kristiansen är medförfattare till studien. 

Att människorna blev mer utsatta för sjukdomar vid övergången till jordbruk kan ha lett till katastrofer som befolkningskollaps, att människor migrerat, men också till genetisk anpassning. Studien har inte bara betydelse för sjukdomshistorien, utan är även viktig för utvecklingen av vacciner och kunskaperna om hur sjukdomar uppstår och muterar över tid.