Liten benbit ger ny inblick i neandertalares vandringsvägar

När forskare vid universitetet i Wien undersökte ett benfragment på endast fem centimeter som tillhört en neandertalare på Krim bjöd det på en oväntad överraskning. DNA från individen, som döpts till Star 1, visar att dess närmaste släktingar var neandertalare från Altaj i Sibirien – mer än 3 000 kilometer bort. Benfragmentet antas vara en […]

När forskare vid universitetet i Wien undersökte ett benfragment på endast fem centimeter som tillhört en neandertalare på Krim bjöd det på en oväntad överraskning. DNA från individen, som döpts till Star 1, visar att dess närmaste släktingar var neandertalare från Altaj i Sibirien – mer än 3 000 kilometer bort.

Benfragmentet antas vara en bit av lårbenet från en neandertalare och kommer från grottan Starosele på Krim. Där, samt områden i Kaukasus och på den Iberiska halvön, är några av platserna för de yngsta fynden med spår av neandertalare som antas ha levt där så sent som för 40 000 år sedan. Grottan har därför undersökts ända sedan 1950-talet, men länge hittades endast mänskliga kvarlevor från medeltiden. Forskarna vid Wiens universitet använde nya molekylära metoder för att undersöka 150 oidentifierade benfragment från grottan Starosele. Majoriteten av dem visade sig komma från djur, men ett av dem visade sig alltså komma från Star 1.

– I hela Eurasien finns det mycket få mänskliga fossil från denna avgörande tid, då neandertalarna försvann och ersattes av Homo sapiens, och ännu färre med genetisk information, säger Emily M. Pigott, som är doktorand vid Wiens universitet och huvudförfattare till studien som presenterades i tidskriften PNAS.

Forskarna kunde läsa ut individens mtDNA (mitokondriella DNA) och fastställa åldern till mellan 46 000 och 44 000 år. Även om mtDNA inte avslöjar all genetisk information kunde Star 1 identifieras som en släkting till neandertalare i Altajbergen i Sibirien.

En tidigare uppfattning om neandertalarna har varit att de rörde sig över mindre områden. Spridningen som skedde antogs ha skett under lång tid, men att neandertalare rörde sig över den stora geografiska ytan från Europa till Sibirien har visats i tidigare studier.

När forskarna i Wien slår samman sina upptäckter med tidigare genetiska data från fynd av neandertalare och klimatmodeller kommer de fram till att det har skett tre stora vandringsvågor österut. Gemensamt för alla tre antas vara att de skedde under perioder med gynnsamt klimat då neandertalare följde djur österut. Forskarna menar att deras studie visar på neandertalarnas rörlighet och motståndskraft.