Mossig begravningsform

MOSSLIK. Mossbegravningar har förekommit i tusentals år. Forskare har hittills dokumenterat omkring 2 000 fall av begravda kroppar i mossar över hela Europa. I en ny studie har över 1 000 individer analyserats, varav 260 kommer från Skandinavien, och 40 av dem har hittats i Sverige.

Forskarna har kategoriserat de påträffade kvarlevorna i två grupper: mosslik, vilket oftast innebär välbevarade kroppar med hud och hår, och skelett, där hela skelett eller delar har hittats.

HITTILLS HAR FORSKARNA kunnat fastställa dödsorsaken för drygt 50 av de cirka 1 000 individerna. Av dessa antas 45 ha dött till följd av våld. Sex av de återstående fallen misstänks vara självmord, medan fyra kan ha varit oavsiktliga, möjligen relaterade till drunkning. Det har observerats att majoriteten av de begravda individerna var män, men kvinnor har också påträffats. Alla åldrar finns representerade men de flesta är vuxna.

Denna fördelning har dock varierat över tidens gång.

Mossarna där kvarlevorna har hittats runt om i Europa, varierar i bevarandeförutsättningar.

DE FLESTA MOSSLIKEN har hittats i högmossar, vilka har antiseptiska egenskaper, något som bidrar till att kropparna kan bevaras. Andra faktorer som temperatur, årstid för döden och insekter kan också ha en betydande roll för hur väl kropparna bevaras.

Arkeologer har fastställt att begravningstraditionen har en lång historia. Fenomenet anses ha börjat i södra Skandinavien under mesolitikum, cirka 8000 år f.Kr., och därefter spridit sig till norra Europa.

Forskarna har identifierat sex perioder då kroppar begravdes i mossar i ökad utsträckning. Den första perioden inträffade omkring 4000 år f.Kr. i Danmark och södra Sverige, vilket bekräftas främst genom fynd av skelettdelar. Den senaste perioden anses ha inträffat under 1700-talet. Under järnåldern, cirka 500 f.Kr.–1050 e.Kr., var fenomenet med mossbegravningar särskilt vanligt och kvarlevor har hittats i hela nordvästra Europa.

ORSAKERNA TILL DESSA begravningsritualer är ännu oklara, men forskarna spekulerar i att det kan röra sig om exempelvis offer för våldsbrott, rituella handlingar eller avvikelser från gängse begravningspraxis.

Bakom studien står Göteborgs universitet, i samarbete med universitet i Skandinavien och Europa.