Världsarv blir moské

Hagia Sofia och det vikingatida klottret, aningen svårläst. foto: wikipedia.org

MUSEUM. Sedan ett par år har Turkiets president Erdogan arbetat för att omvandla Hagia Sofia i Istanbul från museum till moské och hävdat att landets förste president Kemal Atatürk gjorde ett stort misstag när han sekulariserade byggnaden på 1930-talet.

Den 10 juli i år ogiltigförklarades förvandlingen av Hagia Sofias till museum, och har nu återgått till att vara moské.

Generaldirektören för UNESCO Audrey Azoulay har djupt beklagat Turkiets beslut, som togs utan föregående diskussion. Hon har framfört sin kritik till Turkiets ambassadör vid UNESCO och understrukit vikten av att förändringarna inte inkräktar på världsarvets unika kvaliteter.

Presidentens talesman hävdar att detta inte förändrar byggnadens status som världsarv på UNESCOs lista, där exempelvis södra Södra Öland och Birka ingår.

Hagia Sofia ska nu fungera som moské, men vara öppen för besök på samma sätt som Notre Dame i Paris som före branden var en fungerande kyrka samtidigt som den var ett turistmål.

Hagia Sofia är den tredje kyrkobyggnaden på platsen i Konstantinopel och uppfördes på 500-talet . Den omvandlades till moské efter turkarnas erövring av staden år 1453.

På en balustrad i södra galleriets översta våning ristade skandinaverna Halvdan och Arne in sina namn med runor under vikingatiden. Troligen ingick de två i den kejserliga livvakten och hade långtråkigt under högmässan.

Jonathan Lindström

Jonathan Lindström

PUBLICERAD: 2020-08-13

Relaterat innehåll