Valjakt bedrevs redan på 500-talet

De hittills äldsta valbensspelbrickorna som analyserats i studien kommer från Ottarshögen i Vendel som har daterats till 520-talet. Foto: Andreas Hennius, Uppsala universitet

SPELBRICKOR. Ett internationellt forskarlag har kunnat konstatera att det bedrevs valjakt redan på 500-talet i Nordnorge. Några år tidigare hade svenska arkeologer upptäckt att många spelbrickor i gravar från vendeltiden (550–750 e.Kr) i Mälardalen är gjorda av valben. Nu har det gjorts kemiska analyser som visar att valbenen kommer från nordkapare eller den närbesläktade grönlandsvalen.

FORSKARLAGET SOM KOMMER från universiteten i Uppsala, York och Tallinn, Nationalmuseet i Köpenhamn och rg Analysis på Åland har genom att använda en metod som kallas ZooMS (Zooarchaeology by Mass Spectrometry) kunnat fastställa vilken valart benen i ett 70-tal spelpjäser från Sverige, Danmark och Estland kommer ifrån. För den som vill fördjupa sig mer i analyserna finns resultaten publicerade i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Maritime Archaeology.

MEN HUR KUNDE det vara möjligt att jaga dessa enorma djur med järnålderns små öppna skepp? Båda valarterna kan bli nära 20 meter långa och komma upp i en vikt på 80 ton. Att det varit fråga om jakt och att benen inte har tagits tillvara från strandade valar visar sig i att det just bara är ben från nordkapare och eventuellt grönlandsval som spelbrickorna är gjorda av, annars borde fler valarter vara representerade. Det finns också flera skäl till att just nordkapare blev de första valarna att jagas. Dels är det en kustlevande art, dels flyter den liksom alla rätvalar efter att den dödats så att den kan tas på släp efter en båt. Forskarna konstaterar i sin artikel att det bedrivits jakt på nordkapare under historisk tid från öppna båtar, varför det också bör ha varit fullt möjligt under vikingatiden.

Nordkapare med kalv. Foto: Wikipedia

SPELPJÄSERNA ÄR VAD vi ser arkeologiskt av valjakten, men de var nog bara en biprodukt. Utöver benen gav djuren enorma mängder kött och tran, men även barderna kunde användas i olika sammanhang. Tranet eller valoljan användes troligen främst som bränsle till värmande eldar och kanske också som lampolja eller smörjmedel, exempelvis till hjulaxlar.

TIDIGARE HAR FORSKARNA antagit att valjakten i norra Skandinavien startade under vikingatiden, men de nya resultaten visar att traditionen är flera århundraden äldre och går tillbaka till åtminstone 500-talet.

De senare årens forskning har också visat att exploateringen av norra Skandinaviens rika naturtillgångar överhuvudtaget började långt tidigare än vad man tidigare trott.

Redan på 300-talet började järn, pälsverk och senare även tjära att föras från Norrland ned till de befolkningsrikare delarna av Sydskandinavien.

Peter Bratt

Peter Bratt

PUBLICERAD: 2023-04-18

Relaterat innehåll