Svenska forskare hittar världens äldsta giftpilar

Foto: Marlize Lombard Fynd har visat att människan började jaga med pil och båge för omkring 60–70 000 år sedan. Först på den afrikanska kontinenten och det skulle dröja ytterligare 20 000 år innan bruket spred sig till Europa, enligt fynd som gjorts i södra Frankrike. Tekniken innebar en tydlig skillnad mellan homo sapiens och […]

Foto: Marlize Lombard

Fynd har visat att människan började jaga med pil och båge för omkring 60–70 000 år sedan. Först på den afrikanska kontinenten och det skulle dröja ytterligare 20 000 år innan bruket spred sig till Europa, enligt fynd som gjorts i södra Frankrike. Tekniken innebar en tydlig skillnad mellan homo sapiens och neandertalare, där de senare endast använde spjut som kastades mot bytet.

Homo sapiens skulle också komma att förfina tekniken genom att börja använda giftpilar för att mer effektivt kunna nedlägga sina byten. Svenska forskare under ledning av Sven Isaksson från Stockholms universitet kan nu tillsammans med forskare från Sydafrika presentera fynd som visar att konsten att jaga med pilar försedda med gift är betydligt äldre än vad som tidigare ansetts vara fallet.

På rester av 60 000 år gamla pilar av kvarts som hittats i Sydafrika har forskarna funnit kemiska spår av växten giftlök. De tidigare äldsta fynden av giftpilar, som också de hittats i Sydafrika, har kunnat dateras till att vara 35 000 år gamla. De nya fynden visar att människor utvecklat avancerad kunskap om gift och möjligheterna att använda det för jakt tidigt.

– Det är resultatet av ett långt och nära samarbete mellan forskare i Sydafrika och Sverige. Att tillsammans kunna identifiera världens äldsta pilgift har varit ett digert arbete och är oerhört uppmuntrande för fortsatt forskning, säger professor Sven Isaksson vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet, expert på analys av organiska lämningar i arkeologiska material.

Under de kemiska analyserna fann Sven Isaksson alkaloiderna buphanidrin och epibuphanisin. Det är ämnen som förekommer i växten Boophone disticha – kallad gifbol eller giftlök på svenska. Intressant är uppgiften om att samma gift även funnits på 250 år gamla pilspetsar som samlats in av resenärer under 1700-talet. Något som visar att kunskapen om växtens giftiga egenskaper och möjligheten att använda den för jakt funnits länge och bevarats under lång tid.

– Att hitta spår av samma gift på både förhistoriska och historiska pilspetsar var avgörande. Genom att noga studera ämnenas kemiska struktur och därmed dra slutsatser om deras egenskaper kunde vi slå fast att just dessa är tillräckligt stabila för att överleva så här länge i marken, fortsätter han. Sen är det ju häftigt att människor haft en så djup och så långvarig förståelse för växternas användning, säger Sven Isaksson.