Religion – central för förståelsen av historien

DET TALAS IBLAND om djup historia, så kallad ”deep history”, inom den arkeologiska och historiska historieforskningen. Det handlar då om en historieskrivning som skildrar människans ursprung och som gärna diskuterar utvecklingen i termer av neurobiologi, genetik och biologisk evolution. Man går så att säga på djupet i fråga om människans förhistoria.

Men termen djup historia kan också användas om författare som skriver epoköverskridande böcker, sådana som behandlar exempelvis både antiken och medeltiden eller tar upp ämnen och teman som löper från forntid till nutid. Sådana verk kan dessutom vara breda genom att anlägga ett globalt eller världshistoriskt perspektiv. Eller genom att de tar ett helhetsgrepp på en epok utifrån ett bestämt perspektiv. Tre nya, aktuella titlar visar hur djup historia kombineras med bredd.

Tom Holland är historiker och författare som har utgivit Rubicon (2004), Marathon (2006) och Tusenårsstriden (2009) med flera bästsäljande titlar. Nu är han aktuell med Dominion, som tar ett helhetsgrepp över antiken och medeltiden samt går ända fram till modern tid. I fokus står kristendomen. Hur gick det till när kristendomen bröt med antiken och lade grunden för framväxten av det västerländska samhället? Hur lyckades den nya religionen bygga upp läror, trosatser och moral vilka än i dag påverkar många människors liv? Hur kom det sig att just kristendomen blev en sådan revolutionär och omstörtande samhällskraft?

I boken visar Tom Holland hur kristendomen, från antiken och medeltiden och framåt, lämnade efter sig kristna filosofiska och etiska värden som sedan det moderna och sekulariserade västerlandet tog upp och gjorde till sina egna. Trots att själva tron har kollapsat har ändå de kristna värdena överlevt, menar han och avrundar boken med en kritisk blick in i samtiden.

Precis som Tom Holland arbetar också Karen Armstrong med bred och djup historia. Hon är en brittisk religionshistoriker och tidigare nunna som ägnat en stor del av sin författarkarriär åt att popularisera religionshistoria. Hennes böcker vinner ofta stor uppmärksamhet i press och media. Så också hennes senaste facklitterära alster: The lost art of scripture: Rescuing the sacred texts.

Armstrongs tes är att den moderna västerländska människan i vår förvärldsligade och vetenskapspräglade värld har förlorat förmågan att läsa (på djupet) och förstå religiösa texter. Vi har, som hon uttrycker det, förlorat den hermeneutiska nyckeln som krävs för att kunna få gamla religiösa texter att öppna sig.

I boken studerar hon det forntida Israel (judendom, kristendom och islam), Indien (hinduism, jainism och buddhism) och Kina (konfucianism, daoism och buddhism). Hon intresserar sig för hur det inom dessa civilisationer växte fram heliga texter, vilken funktion de hade och hur de tolkades.

I de flesta fall gick utvecklingen från muntligen tillkomna religiösa lärosatser till nedskrivna heliga texter, såsom med den kristna Bibeln, den islamska Koranen och zoroastrismens Gathahymner.

Miri Rubin går på djupet av det medeltida urbana livet i sin vetenskapliga studie Cities of strangers: Making Lives in medieval Europe. Dödligheten i medeltidens städer var enorm. Antalet döda översteg som regel antalet födda, vilket innebar att enda sättet för en stad att överleva var inflyttning.

Rubin uppmärksammar hur den urbana inflyttningen såg ut cirka 1000–1500 och hur det i städerna uppstod grupper av människor som delade språk, religion och sysslor. Med hjälp av lagar försökte städernas styrelser reglera och anpassa inflyttningen efter de som redan fanns innanför murarna. Judar, politiska flyktingar och kättare ville de flesta städer till exempel inte ha. Däremot gärna handelsmän, hantverkare och präster. Miri Rubin hämtar exempel från både nordiska städer såsom Bergen och Visby och sydeuropeiska såsom Genua och Venedig med flera.

Dessa tre böcker visar inte bara att djup och bred historia är på modet utan också på betydelsen av synteser. För Tom Holland, Karen Armstrong och Miri Rubin, hur briljanta forskare och författare de än är, står i stor tacksamhetsskuld till tidigare forskares insatser. Att arbeta med forskningssynteser och forskningsöversikter är något som är centralt i allt vetenskapligt arbete – och i god facklitterär verksamhet.

Trevlig läsning!