Nya rön: så kan vin ha framställts tidigt i Skandinavien

I spåren av klimatförändringarna har vi även här i Sverige börjat få allt fler vingårdar. Som dessutom framställer vin med allt bättre kvalitet, och under Nobelfesten i december förra året serverades för första gången svenskt vin. Men redan långt tidigare kan det ha framställts vin även på våra breddgrader, visar en studie från universitetet i […]

I spåren av klimatförändringarna har vi även här i Sverige börjat få allt fler vingårdar. Som dessutom framställer vin med allt bättre kvalitet, och under Nobelfesten i december förra året serverades för första gången svenskt vin.

Men redan långt tidigare kan det ha framställts vin även på våra breddgrader, visar en studie från universitetet i Kyoto som publicerats i tidskriften Nature. Då genom att låta vindruvor förvaras i vatten under en längre tid för att genom naturlig fermentering framställa vin.

I Kaukasus och kring Medelhavet började människor framställa vin för omkring 8 000 år sedan. Något som ofta anses ha uppkommit genom att krossade vindruvor lagrades i kärl för att med hjälp av de jästsvampar som finns på druvornas skal omvandla druvsaften till vin. Forskarna i Kyoto pekar däremot på att jästsvampen Saccharomyces cerevisiae – som även får brödet att jäsa och används vid bryggning av öl – sällan förekommer naturligt på druvskal. ”I kontrast till den låga förekomsten på färska druvskal fann vi att S. cerevisiae var rikligt förekommande på torkade druvor eller russin”, skriver forskarna i sin studie, med slutsatsen att det första vinet inte framställdes med hjälp av färska druvor utan russin.

Färska druvor från olika områden samlades in och torkades under 28 dagar med olika tekniker. En del av dem i solen, andra med hjälp av torkskåp och ytterligare fler med en kombination av de båda teknikerna. Efter det förvarades russinen i flaskor med vatten under två veckors tid i temperaturer som varierade mellan 15 och 37 grader.

Resultatet visade att flaskorna med soltorkade russin efter två veckor innehöll vin, och de som lagrats vid en temperatur på mellan 25 och 30 grader innehöll en hög alkoholhalt där allt druvsocker omvandlats till etanol. Flaskorna med soltorkade russin innehöll också i högre grad jästsvampar som omvandlar druvsockret till alkohol, jämfört med flaskorna som innehöll russin som torkats i torkskåp.

Slutsatsen är att russin användes för att enkelt kunna framställa vin, och det även på platser där vindruvor inte kan växa naturligt. Som exempel nämns bland annat Skandinavien, där det även har hittats spår från framställning av vin. ”Eftersom russin är konserverad frukt är de mer lämpade för transport än färska druvor. På så sätt kan russin i forntiden ha transporterats som konserverad mat och använts för att framställa vin”, skriver de japanska forskarna.