Nya gåtor på Gotska Sandön

SILVERFYND. Gotska Sandön, den lilla sandreveln som ligger mitt i Östersjön norr om Fårö och Gotland, upphör inte att förvåna. De senaste fynden är två romerska silvermynt, så kallade denarer som är nära 2 000 år gamla. Hur har de hamnat här?

I FÖRRA ÅRETS sista nummer av Populär arkeologi berättade vi om alla gåtfulla fynd från Gotska Sandön som kommit fram inom ett arkeologiskt projekt som Södertörns högskola bedriver i samarbete med Campus Gotland och Gotlands museum sedan 2020. Länge har man trott att ön främst varit jakt- och fiskeläge som besökts säsongsvis av fåröborna, men vid arkivgenomgångar och utgrävningar inom projektet har det gjorts fynd som visar att människor vistats mer eller mindre permanent på Gotska Sandön sedan slutet av stenåldern. Bland annat har det hittats vikingatida dräktspännen, delar av en sköld och en medeltida stridshandske, vilket tyder på att öns historia är mer komplicerad.

Det är jätte­spännande och märkligt att göra ett sådant här fynd ute på Östersjön.

DET FANNS OCKSÅ en obekräftad uppgift i arkiven om att en fyrvaktare Hjalmar Söderlund på skulle ha hittat ett romerskt mynt på 1800-talet. Vid förberedelserna i mars för årets utgrävningar på Gotska Sandön hittades också två romerska mynt som visar att historien är sann. Det är två denarer från kejsar Trajanus (98–117 e.Kr.) respektive Antoninus Pius tid (138–161 e.Kr.).

– Det är jättespännande och märkligt att göra ett sådant här fynd ute på Östersjön. Det första som man tänker på är en skeppsförlisning, säger Johan Rönnby, professor i arkeologi på Södertörns högskola.

De cirka 7 800 romerska denarerna som hittills hittats i Sverige är från perioden cirka år 50–193 e.Kr. och kommer till 85 procent från Gotland. Medan denarerna från övriga delar av landet är i relativt bra skick är de gotländska kraftigt slitna, vilket de redan var när de hamnade på ön under 300-talet. Enligt den senaste forskningen kan de ha kommit till Gotland genom plundringar i norra Polen där det också hittats ordentligt slitna denarer. Den vida spridningen av de romerska mynten på ön tyder på att de funnits i var gotlännings hand under 300-talet. Att även de två denarerna från Gotska Sandön är väl slitna kan betyda att de hamnat här under en gutes sjöfärd till fastlandet, kanske genom en förlisning som Johan Rönnby tänker sig, eller under ett strandhugg på ön.

HAR VI TUR ger sommaren fältundersökningar svar på gåtan eller så blir överraskningarna fler. Gotska Sandön tycks aldrig upphöra att förvåna.