Jägare och samlare påverkade Europas landskap innan jordbruket

Det är lätt att föreställa det förhistoriska Europa som en kontinent med närmast orörd natur befolkad av jägare och samlare. Men antagandet att det var först med jordbrukets införande som människan kom att i större skala påverka landskapet visar sig vara fel. Det visar en studie från en internationell grupp arkeologer baserade i Danmark, Frankrike, […]

Det är lätt att föreställa det förhistoriska Europa som en kontinent med närmast orörd natur befolkad av jägare och samlare. Men antagandet att det var först med jordbrukets införande som människan kom att i större skala påverka landskapet visar sig vara fel. Det visar en studie från en internationell grupp arkeologer baserade i Danmark, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien som har publicerats i PLOS One.

Genom en avancerad datasimulering kan arkeologerna visa att redan tusentals år innan människorna blev bofasta och bedrev jordbruk i Europa påverkade kringvandrande stammar av neandertalare landskapet.

– Vår metod är unik eftersom vår beräkningsmodell integrerar en ny och exceptionellt stor uppsättning datamängder som spänner över tusentals år över hela den europeiska kontinenten. Vi har också utvecklat en helt ny modell, eftersom det tidigare inte fanns några modeller som samtidigt kunde ta hänsyn till antropogena och naturliga bränder, jakttrycket på djur och klimatpåverkan specifikt i relation till neandertalare och mesolitiska jägare-samlare, säger Anastasia Nikulina från universitetet i nederländska Leiden.

För att skapa sig en bild av vilka förändringar i förhistorisk natur som kan tillskrivas människan och vad som orsakats av klimatförändringar, bränder eller påverkan av djur jämfördes klimatbaserade modeller av naturlig vegetation med pollenbaserade rekonstruktioner från mellanistiden för cirka 130 000–116 000 år sedan och epoken tidig holocen för cirka 11 700–8 000 år sedan.

Slutsatsen de kom fram till är att klimatet inte räcker som förklaring för den förändring av vegetationen som skedde i Europa. Inte heller när saker som skogsbränder, betande djur och förändringar i klimatet lades till anser forskarna att förändringarna kan förklaras. Kvar blir då den mänskliga påverkan som alltså måste ha lämnat spår i Europa tidigare än vad som tidigare har ansetts.

Simuleringar av mänskliga aktiviteter som anlagda bränder och jakt på stora däggdjur som bison visar att det både öppnade landskapet och fick det att växa igen, när jakten minskade antalet djur som betade i ett område. Enligt artikeln i PLOS One kan just jakten ha haft stor ekologisk påverkan och mesolitiska jägare och samlare genom det ha påverkat så mycket som upp till 47 procent av utbredningen av vissa växtarter.

Studien kommer också fram till att neandertalare och mesolitiska jägare och samlare båda föredrog öppna ytor kring sina lägerplatser. Något som de aktivt ska ha skapat och därmed aktivt påverkat landskapet i sin omgivning.