Hugget i sten: tidernas tidsbestämning

– Fast jag misstänker starkt att vår tur hänger ihop med att Kville är en av de få socknar som Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam, hällristningssökandets nestorer, inte har hunnit leta igenom.

– Särskilt spännande är ett fynd från förra året i Lilla Jored och nu årets fynd i Edsten, fortsätter Andreas. På båda ställena får vi nämligen möjlighet att testa olika metoder att datera hällristningarna.

I arkeologins barndom sorterade den svenske arkeologen Oscar Montelius upp alla gamla bronsföremål och utvecklade ett kronologiskt schema där bronsåldern delades in i sex perioder, som dateras på följande sätt:

I ABETET MED att datera hällristningarna har arkeologerna ofta utgått från ristningarnas höjd över havet och jämfört med den lokala strandförskjutningskurvan. Kurvan visar hur stranden har förskjutits nedåt genom årtusendena. Eftersom ristningarna rimligen inte knackades fram under havsytan får man på så sätt en bakre tidsgräns för deras tillkomst. Där­emot kan de ju vara hur unga som helst, men man brukar anta att de är tillkomna nära strandkanten, vilket inte minst det populära skeppsmotivet talar för.

EN ANNAN DATERINGSMETOD är att identifiera avbildningar av bronsföremål på hällristningarna. Då kan man med hjälp av Oscar Montelius schema datera avbildningarna. På så sätt har man till exempel kunnat visa att hällristade svärd i Östergötland tillhör den äldre bronsåldern. Utifrån dessa två metoder har man sorterat upp olika figurer i kronologisk ordning, och kunnat visa att de ändrar stil över tid. Till exempel brukar skeppens relingshorn, som skjuter upp i för och akter och kan vara försedda med djurhuvuden, vara formade som ett enkelt ) under den äldre bronsåldern, men under den yngre bronsåldern är de mer svängigt S-formade.

ANDREAS FÖRKLARAR:
– I Lilla Jored ligger hällristningens figurer, främst skepp och svärd, tretton meter över havet. Det betyder att de inte kan vara inknackade tidigare än övergången mellan period iii och iv, alltså runt 900 f.Kr., då hällen skvalpades i vattenbrynet. Men inte nog med det, på hällen finns inte mindre än sex fullskaliga svärdsavbildningar. Vi har bara hittat en sådan avbildning tidigare i Bohuslän. Ett svärdsfäste i Lilla Jored är korsformigt, och det är typiskt för verkliga bronssvärd under period iv, vilket alltså elegant bekräftar vår strandnivådatering!

– Med hjälp av årets fynd i Edsten, fortsätter Andreas, kan vi göra en unik, dubbel strandnivådatering. Figurerna är inknackade på tolv meters höjd över havet, vilket betyder att de inte kan vara äldre än period v, alltså inte äldre än 1100 f.Kr. Men lägg märke till att de är inknackade så högt upp på den branta hällen att de inte går att nå utan hjälpmedel. Det är mycket ovanligt och talar för att hällkonstnären satt i en båt under arbetet. Strandnivån bör alltså ha gått strax under bilderna när de knackades in, vilket gör att vi för ovanlighetens skull får en yngre tidsgräns, omkring år 700 f.Kr. eller slutet av period v. Vi kan alltså datera hällristningen till period v, 1100–900 f.Kr. Och det bekräftas av stildateringen. Skeppen har kraftigt svängda relingshorn, vilket talar för yngre bronsåldern och period v. Det gör också människofigurerna, där det är typiskt för period v med kraftiga vader och ett utsparat bälte, alltså där bältet består av orörd hällyta som är kringhuggen.

GENOM DE GODA överensstämmelsen mellan strandnivådatering, föremålstypdatering och stildatering får vi alltså en bekräftelse på att arkeologernas dateringsmetoder för hällristningar fungerar. Dessa dateringar kan sedan användas för att utforska bronsålderns konsthistoria och hällristningarnas sociala betydelse.