Familjen Flinta i Jordanien?

STENÅLDERN. Vid utgrävningar en gravplats invid den tio tusen år gamla stenåldersbyn Kharaysin i Jordanien har arkeo­logerna hittat mer än 100 flintföremål av en tidigare okänd typ. De har rundad topp och är försedda med ett par inhak på var sida, vilket gör dem människolika. Dessutom saknar de användningsspår, vilket har fått arkeologen José Ibánez att misstänka att de var människofigurer med en dekorativ eller symbolisk funktion.

Andra arkeologer manar till försiktighet och påminner om att människor tenderar att se mänskliga gestalter lite varstans, som gubben i månen eller Jesus ansikte i en rostad brödskiva. Det är ändå rimligt att de har ingått i något slags symbolisk kommunikation vid begravningarna.

Den glasartat hårda flintan är inte det ideala materialet för skulpterade figurer, vilket inte hindrar att flintsmeder kunde vara mästerliga. Det finns det fina exempel på från Norden vid övergången mellan stenåldern till bronsåldern i form av den extremt krävande flathuggningstekniken som krävde åratals övning att behärska fullt ut. En bidragande orsak till ambitionsnivån kan vara konkurrensen från bronssmederna. I Danmark finns exempel på att flintsvärd höggs till i ett helt stycke eller som eggdelar vilka passades in i en träkärna. Vackrast är ändå flintdolkarna, i synnerhet de som av uppenbara skäl kallas fiskstjärtdolkar. De har antagligen fungerat som rituella dolkar vid blodiga djuroffer för 4 000 år sedan.