Ett dödligt men vackert fynd

VAPENFYND. Arkeologer från Odense Bys Museer har gjort ett vackert vapenfynd i Håre på Fyn. Det rör sig om ett dekorerat praktsvärd av brons, 1,3 kg tungt, med ett lindat hjalt (handtag) försett med trä och horn. Det kan dateras till seklen omkring år 1  000 f.Kr., alltså bronsålderns mitt, och har som det tycks varit inslaget i organiskt material och offrats i en grop.

Bara en mil bort på Fyn finns Danmarks rikaste bronsåldersgrav, Lusehöj. Graven är något yngre än svärdet, men det finns anledning att tro att Fyn var ett maktcentrum under den yngre bronsåldern. Kanske var det tillhåll för en dansk småkung som kontrollerade metallimporten och hade inflytande i ett stort område, som kan ha inkluderat exempelvis Halland.

Bronsålderns svärd var krigarnas främsta statusvapen. Noggranna studier av bronsblad och eggar visar tydligt hur de användes i fäktning, parering och för hugg och stick. Många av svärden har också slipats upprepade gånger. Högklassiga svärd som Håre­svärdet och det samtida, guldnitade svärd som småkungen i Håga utanför Uppsala begravdes med brukar dock vara mindre slitna. Kungar och hövdingar behövde inte fäktas lika mycket som sina krigare. För dem fungerade svärdet främst som maktsymbol.