En drottning i Peru

I BÖRJAN AV 800-talet begravdes en norsk vikingadrottning i ett skepp med dyrbara gravgåvor i Oseberg. Samtidigt på andra sidan jorden genomfördes en minst lika spektakulär drottningbegravning i Wari-imperiet, ett imperium som omfattade en stor del av det som nu är Peru och som var en föregångare till Inkariket. I början av 2010-talet hittade polska arkeologer sextio kvinnogravar under ett tempelgolv i El Castillo de Huarmey. Kvinnorna var begravda i rader i sittande ställning, tillsammans med mängder av föremål, inklusive guldörringar, bronsyxor, smycken av koppar och silver och silverskålar. I tre sidokammare fanns kvinnor av kunglig härkomst, och det är en av dem ni möter här, Wari-drottningen, som har fått sitt ansikte rekonstruerat av Oscar Nilsson.

– Det här är nog det närmaste jag någonsin kommit ett Indiana-Jonesliknande äventyr, säger Oscar. Drottningens stenkammargrav var fantastiskt rik. Hon bar guldörhängen eller snarare guldcylindrar i öronen. Från början var det meningen att hon skulle förses med originalen, men uppdragsgivaren backade och jag fick tillverka kopior av cylindrarna och täcka dem med bladguld.

– Tänk om man hade fått vara med när hon upptäcktes! Stora delar av fyndplatsen var förstörda av gravplundrarna, men drottningens gravkammare hade klarat sig eftersom den låg under gravplundrarnas dumphögar. Arkeologerna fick gräva ut den under stort hemlighetsmakeri i flera månader.

DROTTNINGEN, SOM var omkring sextio år, hade placerats ihopkrupen med händerna stödjande huvudet. Armar och händer var tatuerade med geometriska motiv och kvinnans ansikte var målat i helig röd färg. Hon var klädd i en tunika av fint vävt tyg och en sjal, men dessutom insvept i kläde, en randig filt och ett nät av knutna snören. Ytterst var hon insvept i en enkel filt, likt en mumie. Hon var omgiven av mängd kärl, vackert dekorerade flaskor och krukor, en silverskål och en låda av vassrör som innehöll den flintliknande mineralen obsidian, sländtrissor och guldföremål.

Wari-imperiet var mycket hierarkiskt, vilket inte minst drottningens grav visar. Studier av ett stort antal skelett från tiden för imperiets framväxt, dryga seklet före år 800, antyder att det växte fram under våldsamma och krigiska förhållanden. Närmare en tredjedel av de gravlagda bar spår av våld. Men våldsnivån i Wari-imperiet var inte unik, utan i stort sett regel världen runt längre tillbaka i tiden. De dödas skador följer också ett generellt könsmönster. Männen har tagit emot hugg och slag framifrån, som om de har mött sin fiende ansikte mot ansikte, medan kvinnorna har överfallits bakifrån, som om de har försökt fly undan eller försökt skydda sig eller det de har hållit i famnen. Wari-drottningen är ändå unik, och tack vare Oscar Nilssons rekonstruktion blir hon närmast levande för ett ögonblick.