DNA från massgrav visar hur pandemi påverkade antikt samhälle

När covidviruset började spridas under de första månaderna av 2020 dröjde det inte länge innan WHO klassade det som en pandemi. Det var långt ifrån den första som drabbat världen, och säkert inte den sista. Forskare bestående av arkeologer, historiker och experter inom genetik från University of South Florida, Florida Atlantic University och University of […]

När covidviruset började spridas under de första månaderna av 2020 dröjde det inte länge innan WHO klassade det som en pandemi. Det var långt ifrån den första som drabbat världen, och säkert inte den sista. Forskare bestående av arkeologer, historiker och experter inom genetik från University of South Florida, Florida Atlantic University och University of Sydney har nu presenterat nya uppgifter om hur världens första dokumenterade pandemi påverkade samhället.

Det handlar då om den så kallade justinianska pesten som drabbade Europa och Asien i flera omgångar mellan åren 541 och 750. Med miljontals dödsoffer som följd och DNA-analyser från en massgrav i Jerash i Jordanien kunde forskarna förra året slå fast att justinianska pesten orsakades av Yersinia pestis, samma bakterie som låg bakom digerdöden i Europa på 1300-talet.

Forskarna har nu tittat närmare på de omkring 200 offren i massgraven och hur pandemin då påverkade deras liv och Jerash. Staden var en viktig handelsstad och bjuder idag på många välbevarade ruiner och kallas därför för ”Mellanösterns Pompeiji”

– Pandemier är inte bara biologiska händelser, de är också sociala händelser. Genom att koppla biologiska spår från kropparna till den arkeologiska kontexten kan vi se hur sjukdom påverkade verkliga människor inom deras sociala och miljömässiga sammanhang, säger Rays Jiang, huvudförfattare till studien som publicerats i Journal of Archaeological Science, till brittiska The Guardian.

DNA-analyser kan bland annat påvisa likheter med hur stora delar av världens aktiviteter sattes på paus under covidpandemin. Det är slutsatsen som dras utifrån att DNA-analyserna visar på en bred demografisk variation hos offren som kommit från olika platser till Jerash. När pandemin slog till där kunde de inte resa vidare eller återvända till platserna de kom ifrån. Just resande och stora samlingar av människor vid en handelsplats som Jerash bidrar också – då som nu – till att sprida sjukdomar.

– Människor rör sig. De är tillfälliga och sårbara, och brukar normalt vara spridda och utspridda. Här fördes de samman av en kris, säger Rays Jiang.