Äpplet var skruttig seglare

Peter Bratt

Peter Bratt

2 dec 2022

Här syns dykare vid Äpplets babordssida i höjd med undre batteridäck. Foto: Jim Hansson, Vrak/SMTM

DJUPDYK. Det sensationella fyndet av regalskeppet Vasas systerfartyg Äpplet har rapporterats i många nyhetskanaler under hösten. Upptäckten gjordes av marinarkeologer från Vrak – Museum of Wreck i ett sund vid Vaxholm redan i december förra året. Upptäckten har gett nya perspektiv på Vasas förlisning och tidens tungt bestyckade örlogsfartyg.

Plan över vraket Äpplet, upprättad av Alexander Raucher.

Att det verkligen var Vasas systerskepp man funnit kunde bekräftas våren 2022 under en mer noggrann undersökning med dykningar tillsammans med Marinen. Konstruktionsdetaljer som bara setts på Vasa kunde konstateras, måtten och arkivuppgifterna stämde också med Äpplet. Dessutom kunde träprover för dendrokronologisk analys som togs vid samma tillfälle visa att eken från vraket huggits 1627, på samma plats i Mälardalen som virket till Vasa hämtats något år tidigare.

Vasa och Äpplet var två av fyra liknande regalskepp, d.v.s. flottans största fartyg, som Gustav II Adolf beställde 1625 av den holländske skeppsbyggmästaren Henrik Hybertsson. De var tänkta som tidens slagskepp, tungt bestyckade och prestigefyllda, något som var viktigt för den unga stormakten. Men tyvärr behärskade inte tidens skeppsbyggare ännu tekniken att kombinera många kanoner med goda seglingsegenskaper.

– Det blev därför en tid av ”trial and error”, berättar Jim Hansson, marinarkeolog vid museet Vrak. Amiralerna ville att skeppen skulle vara välbeväpnade, medan skeppsbyggarna försökte göra skeppen till goda seglare, så det blev många kompromisser.

En av Äpplets kanonportar. Foto: Jim Hansson, Vrak/SMTM

VASAS SKEPPSBYGGARE DOG mitt under bygget av regalskeppet och ersattes av sin kollega holländaren Hein Jakobsson som redan då bör ha insett att båten skulle bli instabil. Äpplet som påbörjats innan Vasas sjösättning gjordes nämligen 1,2 meter bredare för att öka stabiliteten, visar dykningarna. Trots det blev inte heller Äpplet någon succé. Den höll sig på rätt köl, men var en dålig seglare. Vi vet att hon användes som trupptransportfartyg till Tyskland under trettioåriga kriget och vid några andra enstaka uppdrag, men för övrigt verkar Äpplet mest ha legat vid kaj och visat upp sig.

DE TVÅ ÖVERIGA regalskeppen som byggdes samtidigt, Kronan och Scepter, förbättrades ytterligare och fungerade även i strid. Medan Äpplet betraktades som uttjänt redan 1658 och sänktes året därpå som hinder i ett av sunden vid Vaxholm, var de båda systerfartygen i tjänst ända till 1675 då de gick samma öde till mötes. Ingen av dessa är ännu återfunna, men även om chansen är liten, enligt marinarkeologerna, så har man inte gett upp hoppet att även hitta dem i framtiden.

Äpplet skyddas av Kulturminneslagen och det råder totalt dykförbud vid vrakplatsen.

This image has an empty alt attribute; its file name is Bild-2.-Slaget_vid_Oland_Claus_Moinichen_1676-1024x519.jpeg
Regalskeppet Kronan exploderar i sjöslaget vid Ölands södra udde 1676. Oljemålning av Claes Møinchen. Foto: Wikipedia Commons