700 år äldre skelett än väntat

FYND. Hösten 2019 genomförde Arkeologerna en undersökning i samband med en ledningsgrävning nära kyrkan i östgötska Vreta. Man hittade då minst 70 kristna gravar varav 19 grävdes ut. Det antogs först att de döda var offer för böldpesten år 1710/1711, men osteologen Carolina Arcini noterade att mansskeletten var mycket långa, i flera fall över 180 centimeter. 1700-talets män brukade vara kortare. Dessutom hade de döda osedvanligt friska om än slitna tänder, medan 1700-talsmänniskornas tänder normalt var kariesangripna till 80–90 procent. Skeletten framstod mer som tidigmedeltida, och nu visar kolfjortonanalyser att de tillhör 1000-talet.

Detta är ett spännande resultat eftersom det ger en inblick i förhållandena i Vreta strax innan kung Inge den äldre och drottning Helena lät grunda Sveriges första kloster här något år efter sekelskiftet år 1100. Arkeologen Rikard Hedvall misstänker att en träkyrka har funnits intill gravarna:

– Vi har förmodligen bara hittat en bråkdel av gravarna kring den äldsta kyrkan. Kanske så många som 1 500–2 000 döda kan ha begravts på kyrkogården före klostrets tid. Antagligen har de förts hit från gårdarna i ett större område kring Vreta.

Arkeologerna planerar nu att studera skeletten av de gravlagda noggrannare och bland annat med hjälp av isotopanalyser avgöra varifrån de kommer. Fyndet bidrar till att belysa kristendomens införande i Sverige och hur församlingar växte fram som senast på 1200-talet etablerades som fasta socknar.